Jag är ett verktyg, inget annat
Detta tycker jag låter väldigt vettigt. Jag ska nu testa detta på alla som jag länkar healing till och se skillnaden mot innan. När man visualiserar, som jag har gjort, så kommer energi med men det blir, enligt Pearl, tusen ggr starkare om man inte gör något alls. Man är bara sugröret i milkshaken, som han säger. ;)
Jag kom förut att tänka på den där kvällen när jag fick healing av min guide. Då gjorde jag ingenting alls själv. Jag visualiserade inte, jag hade inget mål, jag bara satt där och väntade. Det var antagligen därför healingen gick så fort och var så mycket starkare än när jag visualiserar själv. För jag gjorde ingenting själv den gången. Det var min guide som skötte allt. Det är vad det handlar om. Jag healar inte, det är Universum som gör det. Därför ska jag inte heller försöka tänka eller se saker framför mig, för jag gör ändå ingenting mer än att vara en länk. Genom tankar förhindrar jag bara deras arbete, så det får vara slut med det nu! Det kommer nog vara lite lurigt att släppa kontrollen men det är bara att öva.
Jag återkommer när jag testat denna metod!
Budskap i drömmar
NU kom jag alldeles av mig här, jag skulle ju skriva om något helt annat! Vi kör!
Det är inte alltid som vi har svar på allt. Det är ju iofs bra för då blir livet mer intressant när vi väl börjar söka efter svaren och den som söker ska finna, eller hur! Jag brukar göra en alldeles särskild sak när jag känner att jag verkligen behöver svar på något viktigt. Då ber jag om hjälp från andra sidan. Det är ju ändå så att de visa i ljuset sitter på svaren på allt vi önskar veta och de ger oss precis den hjälp vi behöver för att hitta svaren, om vi BER om det.
Hur gör man det då? Jo, antingen ber man om svar i en bön så kan svaren antingen komma som en tanke i huvudet, en känsla eller kanske som en händelse längre fram. Eller så gör man något som inte är riktigt så luddigt. Man ber om en dröm! Det fungerar verkligen, bara man är sann mot sig själv och öppen för sin andliga sida. Det är så otroligt enkelt också!
Det är ganska sällan som jag ber om svar i drömmar dock. Jag känner inte att jag vill be om svar angående småsaker och roffa åt mig av andevärldens tid egentligen. Löjligt av mig om man tänker efter för andevärlden blir jätteglada när vi vill prata med dem. Men hittills har jag iaf bara bett om lite "viktigare" svar. Ett exempel är om någon nära person gått bort och lämnat livet. Då har det hänt att jag har bett om att få en dröm där de visar mig hur personen har det. Ibland kan jag även, innan jag lägger mig, ge tillåtelse till personen i fråga att ge mig en hälsning.
Ibland kan det gälla andra saker. Något jobbigt kanske har hänt som man gått och ältat länge, länge och inte mått alltför bra över. Då har det hänt att jag har bett om svar på hur det egentligen ligger till idag. Behöver jag fortfarande älta? Jag har fått riktigt goda svar på allt som betytt mycket för mig hittills. Det är klara och tydliga svar, helt anpassade så att just jag ska förstå och tolka dem på bästa sätt. Så testa ni med! Kom bara ihåg att lita på er själva när ni gör det. Inse att det fungerar och ta emot budskapen.
Ja, så gör jag ibland. Men oftast blir det en fråga till Universum i en bön och oftast ploppar svaret upp i mitt huvud kort därpå. Kom alltid ihåg att LYSSNA när ni har frågat något. Ta emot svaret. Annars kommer ni inte höra något, hur mycket Gud eller någon annan än skriker på er.
Nemen! Nu band jag ju ihop inledningstexten med följdtexten. De hörde visst ihop ändå! Där ser man...
Möjligheter
Jag såg "Evan den Allsmäktige" för någon vecka sen. En riktigt bra film med mycket bra budskap i, så jag råder er alla att se den! "Bruce den Allsmäktige" likaså. Men i Evan då, så sa dem något riktigt bra:
"När du ber om tålamod, tror du då att Gud ger dig tålamod, eller ger han dig en möjlighet till att öva tålamod?"
"När du ber om att kunna ge mer kärlek till dina nära, tror du då att Gud ger dig mer kärlek att ge till dina nära, eller ger han dig en möjlighet till att ge mer kärlek till dina nära?"
Och så vidare....
MYCKET bra sagt! Jag ber varje kväll och jag har också insett att det är så det fungerar. Vi får möjligheter till att göra det vi ber om att få göra. Ett av mååånga exempel ska ni få nu. Jag ber ofta om att få just mer tålamod och idag fick jag ännu en möjlighet! ;)
Möjlighet till att öva tålamod! (Tack!)
Det lilla livet som gav mig möjlighet till att öva tålamod! (Tack!)
Jag själv som just fått MVG i att öva tålamod! (Tack!)
Ypperlig övning och det gick jättebra! Min katt Lovis får klättra i gardinen för mig, för jag tycker att hon också ska få roa sig här hemma. Hon brukar göra detta flera gånger om dagen men idag så lossnade stången av någon underlig anledning. Stången föll alltså ner och krossade alla saker som stod i fönstret. Alla saker som stod i fönstret råkade vara av glas dessutom. Men jag är bara så otroligt tacksam över att det gick bra med Lovis. Så, jag städade helt enkelt upp allt, hängde tillbaka stången och satte upp lite annat i fönstret istället. No big deal liksom! :)
Jag kan inte vara annat än tacksam för detta för jag bad ju faktiskt om det själv. Det gick ju bra för lilla Lovis och sakerna som gick sönder kunde jag inte bry mig mindre om. Det är ju bara saker!
Lev gott!
Att vara tacksam tycker jag är viktigt. En ödmjuk tacksamhet gör att livet känns underbart.
Ser jag till mig själv så ser jag till att uppmuntra mig till att bruka alla mina positiva egenskaper. Jag berömmer mig själv för det jag känner att jag gör bra. Det ska man. Man ska vara ödmjuk och tacksam mot sig själv över att man är snäll mot sig själv. När jag gör något som jag är stolt över, småsaker eller större handlingar, så brukar jag klappa mig själv på ryggen lite diskret och säga "Bra jobbat, Emelie!" Då blir jag glad! Det spelar ingen roll hur obetydligt vissa saker man gör kan verka, man ska ändå vara glad för dem.
När jag tog studenten hade jag framme min mössa i en vecka, för jag älskade att titta på den. En bekant frågade varför. Jag sa att jag var stolt över mig själv och att jag blev glad när jag såg mössan. Då fnyste hon och sa: "Att ta studenten var väl inte särskilt svårt!". Men för mig handlade det inte bara om att ha klarat skolan (vilket jag också var stolt över förstås). Det handlade även om alla år i mitt liv fram tills studenten. Jag var tacksam till mig själv att jag hade klarat allt, att jag överlevt och sedan lärt mig leva och jag var tacksam över att jag faktiskt lärt mig så otroligt mycket som människa på vägen. För mig var det en milstolpe i livet. Jag var stolt och jag är stolt än idag! Jag är tacksam till mig själv för att jag har kämpat för lilla mig i denna värld. Man ska alltid stå på den goda sidan med sig själv. Man ska lita på sig själv i alla lägen, man ska tro på sig själv, man ska älska sig själv och uppmuntra sig själv. Man ska tillåta sig att leva ett liv med allt som man önskar i det. Man ska aldrig nöja sig med saker. Endast det bästa (med egna mått mätta) är bra nog för en själv. Har man en ödmjuk attityd så gör man det rätt. En ödmjuk och tacksam attityd. Det är enkelt att öva upp. När man har alla de där positiva känslorna för sig själv kommer man även känna så om allt och alla runt om en. Vi lever och ser livet genom våra egna ögon. Varför inte passa på att se det bästa av det då? Mitt liv är bara mitt, ditt liv är bara ditt. Vad våra liv innehåller i form av känslor, tankar, människor, händelser, materiella ting osv, det bestämmer bara vi.
Hur jobbar man upp det levnadssättet då? Öva, öva, öva! Som jag gör nu. Genom att skriva om det lär jag in det och att skriva är det mest effektiva sättet för mig. Man måste ställa om hjärnan lite men det är det enklaste i världen. Så fort en tanke om att jag inte klarade något kommer så ändrar jag tanken till: "Men det var ju bra, nu kan jag ju göra det annorlunda nästa gång!" Vi lär oss. Tillåter vi bara positiva tankar, tacksamhet, kärlek och lycka i våra liv så är det naturligtvis också det vi får. Vi kan bara börja hjälpa oss själva i denna värld, så det är bara att ta den chansen.
När vi är trygga i oss själva kan vi se världen ur ett större perspektiv. Vi känner en förståelse för oss själva och andra och vi behandlar oss själva och andra på ett bra sätt. Vi behöver inte längre bli upprörda för småsaker eller tänka negativt. Istället känner vi lycka och tacksamhet för allt, för vi väljer att fokusera på det positiva.
Testa själva! Öva era tankar. Öva på att fokusera på det ni vill ha i era liv och inte tvärtom. Öva på att byta ut en negativ tanke eller känsla mot en positiv. Det fungerar verkligen. Över natt kan vi bli lyckliga. Bara genom att ex. varje morgon säga: "Idag väljer jag att vara lycklig, förstående och tacksam". Vi är kungar över våra egna liv. Varför förminska oss? Lev gott, för er skull!!! :D
Vill bara förtydliga... Naturligtvis har vi alla svåra stunder ibland och naturligtvis får vi gråta och känna oss nere. Man ska inte förneka sina känslor på något sätt. Huvudsaken är bara att vi förlåter oss själva och andra igen så vi åter kan resa på oss och fortsätta leva gott när det är dags. Förlåtelse är läkande. Det är också något vi alla måste öva upp för vårt eget bästa!
Bless you! <3
Våga fråga :)
Åh, det känns verkligen att jag är rätt i livet nu. Jag har spenderat sommaren åt att vara förvirrad över var jag ska ta vägen. I söndags kväll bestämde jag mig för att fråga de där uppe om vägledning och verkligen lyssna på svaret. Jag frågade därför var jag ska ta vägen i detta avlånga land. Jag fick svaret direkt, som om de bara väntat på att jag skulle fråga. De sa: "Du är på helt rätt plats nu. Du ska stanna för allt du behöver har du hos dig. Nu har det börjat, du ska bara följa vägen."
Det svaret kändes helt rätt. Jag insåg att jag verkligen är rätt. Allt jag någonsin önskat ligger framför mina fötter nu och det enda jag behöver göra är att följa den vägen. Det jag har väntat på i flera år har börjat nu, jag lever den plan jag ska leva. Allt känns så fantastiskt rätt! Jag känner vägledningen jag får och jag litar på den. Det är bara att haka på, så känner jag. Och vad härliga människor det är överallt! Underbara vänner som stöttar och nya vänskaper överallt! Människor som pratar om sin tro och tillsammans lär vi oss mer. Det är häftigt! Tack alla! :)
Jo, jag skulle väl ha en poäng här med. Våga fråga Universum om det ni undrar! Man får alltid svar. Ibland kommer svaren direkt, ibland dröjer det. Bara lyssna, så kommer det. Det kan komma som en tanke, en känsla, en händelse och det kan tom komma så man bokstavligen hör svaret. Det kan även komma genom din egen mun. Någon annan kanske frågar dig samma fråga som du ställt och plötsligt upptäcker du att du har svaret. Hur det än blir så kommer alltid svaret. Våga lyssna för dom hör oss där uppe och de älskar att prata med oss. De vill inget hellre än att vi kontaktar dem. :)
Vackra höst!
På hösten dör allting och jorden renar sig från allt gammalt. Den läker för att kunna få en nystart och leva vidare i evighet. När jorden renas så renas vi med den. Det är nog därför som så många känner sig lite nere under hösten. Då kommer allt som man inte tagit itu med upp, så man får en ny chans att förlåta sig själv och andra. Det är att renas. Man läker och går vidare. Sedan jag insåg hur viktigt det är med självläkning har jag älskat hösten. Just därför att den där läkningen nästan kommer automatiskt då, om man bara tar chansen.
När hösten och vinterns rening är avklarad kommer våren; nystarten. Då föds jorden på nytt och vi föds på nytt med den. Det är därför vi alla känner hur vi riktigt fylls av liv när snön försvinner och träden börjar knoppa sig igen. Vi har genomgått vår rening och kan nu börja fylla på med en massa nytt och vackert i våra liv.
Naturens gång ger oss såna otroliga möjligheter. Hur jorden fungerar är knappast någon slump. Det är uttänkt i minsta detalj. Vilken otrolig värld vi lever i egentligen!
Tog denna bild när jag var vid kyrkogården för ett par veckor sen.
Jag blev så glad av att se löven på marken!
Imorn är det födelsedag
Imorn fyller jag år! Denna födelsedagshelg ska alltså firas på bästa möjliga sätt, dvs med kurs i healing och medial utveckling! Äntligen! Imorn börjar det som jag väntat på så länge och det är på samma dag jag föddes! Kan det bli bättre?! Ivrig som få är jag iaf! Hoppas jag kan sova inatt. Det tror jag nog allt! Jag har ridit med Johanna idag så jag lär nog ligga utslagen natten igenom. Det var härligt att rida! En bra start på en härlig helg.
När jag fyller år brukar jag alltid sätta mig ner och verkligen känna tacksamhet för året som gått. För varje år lär man sig något nytt och allt som sker är alltid positivt i slutändan. Jag känner tacksamhet till mig själv för att jag levt som jag vill och för att jag gjort det bästa jag kan. Jag förlåter allt jag gjort som inte stämmer med vad jag egentligen vill och jag accepterar att det har hänt. Så tar jag nya tag igen! Allt som krävs är rätt tankesätt och vi kan plötsligt få allt som hänt ogjort.
Till denna födelsedag känner jag att jag är i helt rätt sinnesstämning. Bloggen här hjälper mig jättemycket då jag får prata om det jag tror på och hur jag själv är och vill vara. Det hjälper mig att leva på rätt sätt. Nu känner jag mig andlig och för varje dag som går fylls jag av mer och mer positiv energi. Jag lär mig, precis som alla andra.
Ja, det är en helande tid nu och det ska firas! Jag är tacksam för året som gått, jag är tacksam för denna födelsedag och jag är tacksam för det underbara år som nu börjar.
Tack till alla fina som finns i mitt liv, nya som gamla vänner och alla syskon förstås! :)
Bilden är tagen på en underbar kväll i somras, när jag och min vän Fia låg på bryggan och filosoferade :)
Inre lugn och villkorslös kärlek
I dessa dagar övar jag mig på mitt inre lugn. Jag väljer hela tiden hur jag ska reagera på saker. Varje morgon väljer jag att idag är jag glad och lycklig, vilket jag också då är. Om något händer idag som jag kanske tappade tålamodet för igår så väljer jag att ta det med ro denna gång. Det är så enkelt att byta ut en negativ tanke mot en positiv. Det är skönt att kunna leva i lugnet och kanske tom le åt saker man annars skulle gå i taket för. Jag tränar att se saker från ett större perspektiv och om jag reagerar negativt på något frågar jag mig själv; "Är detta viktigt?" I nästan 100% av fallen så är svaret att nej, det är inte så viktigt att man ska bli upprörd för det. Med det svaret sagt kan man släppa det och ägna sin tid åt att tänka och göra något positivt istället.
Jag övar alltså tålamod. Jag har levt alla mina vuxna år med ett tålamod utan gränser (med vissa undantag naturligtvis :p), men det senaste året tappade jag det. Nu är jag back on track. Det är det som är så skönt. På ett ögonblick kan vi bli fridfulla själar, bara med tanken som verktyg.
Jag övar också på min kärlek. Jag väljer att se på mig själv och andra med kärlek. Även om man inte alltid kan förstå en annan människa så är det en enormt helande tanke att veta att vi alla är födda ur samma källa. Vi är alla själasyskon och därför kan vi älska varandra villkorslöst. Vi ska naturligtvis inte omge oss med människor som inte är bra för oss, men vi kan på avstånd acceptera dem för deras själars skull. Det är stort. Med den synen kan ingen beröra en på ett dåligt sätt.
Allt i vårt liv styr vi själva, bara med tanken. Förstår vi bara det så är vi kung över våra liv sen. Härligt!
Nog med flummerierna! ;)
Bless you! <3
En egen plats på jorden
För ett tag sen var jag och min vän Emil ute och gick i stan. När vi kom till kyrkan stannade vi båda upp. Vi konstaterade att det är en otroligt härlig känsla vid kyrkor. När vi gick närmare den stora stenväggen kunde vi båda verkligen känna den där doften av gammalt.
Idag gick jag förbi kyrkan igen. Den där härliga känslan kom åter över mig och jag stannade upp och bara tog in allt. Det är som om det vilar en aura runt byggnaden, fylld av positiva och fridfulla energier. Jag vet inte varför det är så på vissa platser, men man kan inte bli annat än lugn och till freds när man känner av det.
I stan skulle jag nog aldrig kunna med att stanna vid kyrkan. Men vid kyrkan ute på landet brukar jag ofta sätta mig ner och bara meditera. Det är nästan som att man får hjälp att varva ner, bara på ett ögonblick. Innan jag flyttade hemifrån satt jag ofta under ett gammalt träd på kyrkogården och bara sjönk in i friden. Jag kunde sitta där i timmar och bara njuta. Vid något tillfälle somnade jag till och med!
Det är iaf härligt att hitta sådana platser som ger en så mycket lugn och ro i själen. Man kan lämna vardagen en stund och bara njuta av tystnaden. Vi borde alla ha såna platser som vi kan gå till när vi levt för mycket på "ytan" under en period. Det är underbart att få den där nystarten!
Ingången till inre frid :)