Forts. Möten med Karl
Nu blir det lite småplock av incidenter som Karl orsakade hemma på landsbyggden.
Från och med att renoveringen av det gamla huset satte igång så började det som sagt hända grejer. Jag rökte på den tiden (ajabaja) så på kvällarna satt jag ute i mörkret på vår egen trappan med en ciggarett, alldeles ensam. Varenda gång när jag satt där hände samma sak. Jag hörde fotsteg från granntomtens parkering. I gruset var det någon som gick med raska, bestämda steg. Det lät som att stegen var på väg till vår gemensamma grusväg men det spelade ingen roll hur länge ljudet höll på, de nådde aldrig dit. Jag var så van vid de här stegen så jag brydde mig aldrig. Jag hade nog varit mer överraskad om de slutade.
En annan spännande sak med det gamla huset var ett fönster. Under renoveringen öppnade karlarna i familjen alla fönster pga damm, men det fanns ett fönster på övervåningen som ingen kunde få upp. Det gick bara inte, hur mycket alla försökte. Tillslut gavs försöken upp. Det var då det hände. Ett par dagar senare vaknade vi alla till synen av att fönstret stod vidöppet i det övergivna huset. Helt av sig själv. Sen den dagen gick det att öppna. Ja, fram tills Det Okända kom för en tv-inspelning, men det tar vi en annan gång! :)
Något annat som hände var att folk började se och höra saker i huset. Min lillasyster Denise gick i trädgården utanför en dag och hörde hammarslag på övervåningen. Hon trodde såklart att det var vår pappa som hamrade så hon gick upp. Påväg upp slutade hammarslagen och på övervåningen fanns inte en människa. Det enda som fanns var en hammare som låg på golvet i ett av rummen bara. Denise var fort ute igen, kan jag säga! :)
En annan dag var min lillasyster Michelle med några kompisar vid huset. Några av dem tjatade att de vill gå in och kolla men Michelle ville inte. Tilllslut gick hon med på det iaf och de gick in och uppför trappan till övervåningen. Plötsligt började det då banka i väggen intill dem och Michelle och ett par av hennes kompisar sprang ut. De andra hamnade på efterkälken. När det första gänget kom ut ställde de sig alla utanför huset och plötsligt vreds allas huvuden upp mot fönstret vid balkongen. Där såg de en äldre kvinna gå förbi samtidigt som hon såg ner mot deras håll.
Alla var naturligtvis helt skärrade efteråt.
Vem var kvinnan, undrar ni säkert! Det är ju Karl vi snackar om här! Mer om henne en annan gång, dock! ;)
Det där med bankningar i väggarna var vi alla med om. Jag och min syster Marie stod utanför huset en dag och pratade om att ta dit ett medium. Då drog det igång och slog något hemskt i en av väggarna inne i huset. Vi själva skrattade bara åt det. Kunde de retas kunde vi!
Det var fler som fick erfara den där damen i huset. Min systerson Fabian, som inte var alls gammal då, satt utanför huset en dag och lekte. Plötsligt sprang han in till sin mamma Marie och grät och var rädd. Hon frågade vad som hänt och han sa då att han hade hört en röst säga: "Försvinn! Det här är mitt ställe!" Min syster Marie tog med sig Fabian till huset och frågade var rösten kom ifrån. "Där och där och där" sa han och pekade åt alla håll. Hon frågade om det var en flicka eller pojk som skrek. "En flicka. Fast hon var gammal." sa han då.
Marie blev skitförbannad för att barnen fick vara med om så hemska saker, så hon skällde faktiskt ut spökena efter det. Sen skämdes hon efteråt. Det ser ju inte så bra ut att stå och skrika ut i ingenstans.... ;)
Ja, sen hade vi ju den roligaste incidenten av alla. Dagen då familjens största skeptiker fick sig en ny erfarenhet. Han stod ute på gården utanför huset en kväll och rökte. Plötsligt kom han tillbaka hem igen och var skärrad så in i den. Till vår mamma sa han bara: "Jag har sett Karl". Sen pratades det inte om det mer. Han hade sett Karl gå på golvet i köket, med sin kutande rygg. Han gick förbi fönstret och försvann sedan.
Vi andra var ganska nöjda över Karls påhittighet! Det var nog det roligaste han gjorde av allt, egentligen! :)
Nästa gång ska jag berätta om när Det Okända kom på besök och redde upp allt med huset.
Fler möten med Karl hittar ni i kategorin "Tro´t om du vill".
Från och med att renoveringen av det gamla huset satte igång så började det som sagt hända grejer. Jag rökte på den tiden (ajabaja) så på kvällarna satt jag ute i mörkret på vår egen trappan med en ciggarett, alldeles ensam. Varenda gång när jag satt där hände samma sak. Jag hörde fotsteg från granntomtens parkering. I gruset var det någon som gick med raska, bestämda steg. Det lät som att stegen var på väg till vår gemensamma grusväg men det spelade ingen roll hur länge ljudet höll på, de nådde aldrig dit. Jag var så van vid de här stegen så jag brydde mig aldrig. Jag hade nog varit mer överraskad om de slutade.
En annan spännande sak med det gamla huset var ett fönster. Under renoveringen öppnade karlarna i familjen alla fönster pga damm, men det fanns ett fönster på övervåningen som ingen kunde få upp. Det gick bara inte, hur mycket alla försökte. Tillslut gavs försöken upp. Det var då det hände. Ett par dagar senare vaknade vi alla till synen av att fönstret stod vidöppet i det övergivna huset. Helt av sig själv. Sen den dagen gick det att öppna. Ja, fram tills Det Okända kom för en tv-inspelning, men det tar vi en annan gång! :)
Något annat som hände var att folk började se och höra saker i huset. Min lillasyster Denise gick i trädgården utanför en dag och hörde hammarslag på övervåningen. Hon trodde såklart att det var vår pappa som hamrade så hon gick upp. Påväg upp slutade hammarslagen och på övervåningen fanns inte en människa. Det enda som fanns var en hammare som låg på golvet i ett av rummen bara. Denise var fort ute igen, kan jag säga! :)
En annan dag var min lillasyster Michelle med några kompisar vid huset. Några av dem tjatade att de vill gå in och kolla men Michelle ville inte. Tilllslut gick hon med på det iaf och de gick in och uppför trappan till övervåningen. Plötsligt började det då banka i väggen intill dem och Michelle och ett par av hennes kompisar sprang ut. De andra hamnade på efterkälken. När det första gänget kom ut ställde de sig alla utanför huset och plötsligt vreds allas huvuden upp mot fönstret vid balkongen. Där såg de en äldre kvinna gå förbi samtidigt som hon såg ner mot deras håll.
Alla var naturligtvis helt skärrade efteråt.
Vem var kvinnan, undrar ni säkert! Det är ju Karl vi snackar om här! Mer om henne en annan gång, dock! ;)
Det där med bankningar i väggarna var vi alla med om. Jag och min syster Marie stod utanför huset en dag och pratade om att ta dit ett medium. Då drog det igång och slog något hemskt i en av väggarna inne i huset. Vi själva skrattade bara åt det. Kunde de retas kunde vi!
Det var fler som fick erfara den där damen i huset. Min systerson Fabian, som inte var alls gammal då, satt utanför huset en dag och lekte. Plötsligt sprang han in till sin mamma Marie och grät och var rädd. Hon frågade vad som hänt och han sa då att han hade hört en röst säga: "Försvinn! Det här är mitt ställe!" Min syster Marie tog med sig Fabian till huset och frågade var rösten kom ifrån. "Där och där och där" sa han och pekade åt alla håll. Hon frågade om det var en flicka eller pojk som skrek. "En flicka. Fast hon var gammal." sa han då.
Marie blev skitförbannad för att barnen fick vara med om så hemska saker, så hon skällde faktiskt ut spökena efter det. Sen skämdes hon efteråt. Det ser ju inte så bra ut att stå och skrika ut i ingenstans.... ;)
Ja, sen hade vi ju den roligaste incidenten av alla. Dagen då familjens största skeptiker fick sig en ny erfarenhet. Han stod ute på gården utanför huset en kväll och rökte. Plötsligt kom han tillbaka hem igen och var skärrad så in i den. Till vår mamma sa han bara: "Jag har sett Karl". Sen pratades det inte om det mer. Han hade sett Karl gå på golvet i köket, med sin kutande rygg. Han gick förbi fönstret och försvann sedan.
Vi andra var ganska nöjda över Karls påhittighet! Det var nog det roligaste han gjorde av allt, egentligen! :)
Nästa gång ska jag berätta om när Det Okända kom på besök och redde upp allt med huset.
Fler möten med Karl hittar ni i kategorin "Tro´t om du vill".
Kommentarer
Trackback
