Kurs i healing 29 november 09

Idag var en underbar dag på healingkursen. Vi började med en riktigt lång och härlig meditation där vi gick på en vandring tillsammans med våra guider. Jag träffade bland annat farmor. Vi ska ingenting men vi utbytte liksom kärlek och jag passade på att tacka henne för att hon är min mamma. :)
Sedan fick vi sitta ner med våra guider, face to face, och möta deras blick. Det var kul! Visst såg jag min guides ögon och när jag kramade honom kände jag till och med hans kind emot min. Jag såg också hans kläder. Mitt sammarbete och min kommunikation med honom går så himla bra och den förbättras ständigt. Jag är verkligen glad och tacksam för att han pratar så tydligt med mig!!

Efter denna sköna stund var det dags för en hel dag med bara healing. 6 pers började varav tre healade och tre tog emot healing. Vi andra fick titta på och kolla in energierna i luften osv. Jag såg inte ett skit första gången kan jag ju säga! Men det gjorde inget, det var mysigt att bara titta på och känna de fina energierna. Efter denna stund fick jag dock på mig någon annans jobbiga energier och blev helt personförändrad i typ tio minuter. Som tur var kom jag på vad som hände och blev av med energierna snabbt!

Sen var det min tur att heala. Det gick jättebra! Min guide ledde mig dit jag skulle och jag kände en massa bra! Efteråt fick jag mig en rejäl överraskning då personen som fått healing överöste mig med komplimanger. Hon var så glad! Jag hade inte rört henne men hon kände var jag var hela tiden. Hon sprang sedan resten av dagen och tackade om igen. Jag själv tackade i min tur guiden för det var trots allt han som gjort allt. Men det värmde verkligen. Min lärare hade idag "räknat ut" ur jag jobbar, sa hon. Hon sa att energin som jag sänder vidare går både till klientens kropp men även till alla auralager. Hon tyckte det var ett jättebra jobb och hon sa att jag ska fortsätta låta mig följas av min guide. Det ska jag minsann! Han gör ett bra jobb!
Marie hade också suttit och kollat när jag healade. Hon sa att min "klients" ögonlock hade vibrerat (som det gör i reconective healing) och hon hade även sett hur energin gick från min kropp in i klientens. Det var häftigt!

Sen skulle vi sittta och kolla på igen, efter lunch. Då såg jag minsann energier! Inte mycket men jag såg! Jag såg guider som gick runt och jag såg "hattarna" på folks huvuden. Det är där som healingenergin går in och då ser det precis ut som att man har ljushattar på sig. Alla gjorde jättebra ifrån sig. Vad jag var mest glad för idag var att Marie hade sett min guide stå bakom mig. Sen hade han skrattat åt henne när han fick se att hon såg honom och sen flyttade han sig. Hon beskrev honom precis så som jag uppfattar honom. Han är liksom lugn, stabil, vis och trygg men han har också den där ungdomliga, busiga och roliga sidan. Den fick hon se idag :)

Vad det gällde min guides namn så fick inte min lärare veta det för honom. Undrar varför!! Men det gör ingenting. Antingen så är det det namn som jag fått eller så får han väl säga det senare. Om jag nu kan släppa det namn som redan ekar i mitt huvud... :)

Idag fick jag också veta att jag är ett Indigobarn. Jag läste just på om vad det är för något. Detta är vad jag har att säga:
HALLELUUUUUULJAAAAAAAA!!!!!!! Mitt beteende har en förklaring!!!! Jag är ingen dampunge! Jag är bara hälften indigo och hälften vanlig! Sårreså! Tji fick moder och fader! Nu jävlar kan de inte komma åt mig mer! :D

Haha så, nu ska jag lugna mig och smälta dagens intryck. Vilken underbar helg det har varit! Jag är så lycklig och tacksam för allt det goda som sker nu! <3

Budskap från ovan

Den sista personen som jag sände vidare healing till på kursen idag var Lena. Efteråt kom hon fram till mig och Marie. Hon berättade att hon tagit emot en massa budskap under healingen hon fått. Andevärlden berättade då för henne att hon skulle vara en slags läromästare till mig och att jag skulle göra ett examensprov för henne. Detta i healing, vad det verkade. Andevärlden sa också till henne: "Ser du kopplingen nu? Ser du mönstret?" Hon såg tillbaka på allt. Hur vi tre så uppenbart möts på vägen för att sedan mötas om och om igen. "Ni ska återkopplas", sa andevärlden. "Ni ska föras samman igen precis som förr." Slutligen såg hon DNA-kedjor som kopplades samman. The reconnection. Eric Pearl beskriver det i sin bok. Hur vi i evolutionen nu utvecklar vårt DNA. När jag tänker tillbaka stämmer allt som Lena fick in...

Det började för ett par år sen då min katt mådde inte så bra och veterinären kunde inget göra. Från dag ett ekade det i mitt huvud: "Ring en healer! Ring en healer!" Jag lyssnade inte för jag var inte säker på vad healing innebar eller om jag ens trodde på det. Mitt i allt, när veterinärerna gett upp alla försök, ringde Marie. Vi pratade lite allmänt bara men mitt i allt nämnde hon att det tydligen finns en healer utanför stan som heter Lena. Jag nappade direkt och bad om numret. Jag ringde Lena samma kväll och bönade och bad att hon skulle heala Rambo. Hon var nämligen lite tveksam först eftersom det gällde ett djur men sen gick hon med på det. Senare samma kväll satte Lena på Det Okända på tv. Genast kände hon instinktivt att personen i tv:n var den hon skulle till dagen efter. Det program där jag och Marie är med i gick nämligen då. Mycket riktigt var det mig Lena mötte dagen efter, samma person som hon sett i rutan.

Lena healade min katt Rambo och han är nu helt frisk! Några veckor senare ringde jag till henne för att tacka och samtidigt boka en tid för healing till mig och Marie. Vi for dit och väl där bjöd Lena även in oss på en seans som ett annat medium skulle ha hos henne en tid senare. Efter denna seans hördes vi inte så mycket mer. Vi sprang på varandra på stan någon gång och hennes och Maries vägar korsades med. Bland annat är Maries bästa vän granne med Lena.
Lena var den som sedan mailade om kursen i healing som vi går nu så där möttes vi alla igen.

I höstas började boken "Väck din inre healer" som handlar om Reconnective Healing att förfölja både mig och Marie. Vi köpte, som ni vet, varsitt exemplar och läste den. Senare visade det sig att Lena hade alla hans böcker hemma och hade läst om denna metod för länge sen! Nu var Lena inne på att gå hans kurs, precis som vi, och det är just vad vi planerar att göra tillsammans nu. Vi ska återkopplas. Reconnect.

Var allt detta kommer leda vet ingen av oss. Lena tog det iaf som att vi tre har arbetat ihop i ett tidigare liv och nu ska vi föras samman igen. Det är så tydligt nu, när man ser tillbaka på de sista åren, hur Universum tänkt ut allt. Ja, som vanligt vet jag inte var detta ska leda men jag tänker villigt åka med och lita på Gud. Det är en spännande tid och mycket gott har den att ge med! :D


Kurs i Healing 28 november 09

Dagens kurs i healing är nu avklarad. Vilken rolig dag! Ja, jag var ju skitnervös först eftersom jag minsann tänkte använda Reconnection-metoden och jag visste inte alls hur vår lärare skulle reagera på detta. I spirituell healing ska man hålla händerna PÅ klienten, medan man i Reconnective healing ska hålla dem ovanför. Jag finner att det går hundra gånger bättre för energin att färdas när jag håller händerna ovanför kroppen så därför vill jag göra så. Så ja, jag var nervös.

Först hade vi lite teori och fika och så. Sen mediterade vi och öppnade oss. Energierna var så starka och jag kände hur mitt huvud drogs bakåt. Jag var rädd att jag skulle börja prata i tungor där ett tag, men jag stod emot minsann! Men det var härligt att kunna slappna av ordentligt utan att känna sig nervös inför healingen.

Sen var det då dags. Först ut att heala var bland annat jag och utan att säga något så satte jag händerna en bit ifrån Maries kropp. Det var alltså henne jag sände vidare healingenergi till först. Läraren sa ingenting men jag kände nog hur hon bevakade mig.
Sen skulle jag öva på en annan person och gjorde samma grej där. En stund in i healingen kom läraren fram till mig: "Emelie, känner du att du vill hålla händerna sådär?" Jag blev skitnervös. "Jaa, det känns bäst", sa jag iaf och försökte låta lite säker på mig själv. "Okej, då ska jag inte hindra dig". Puh! Jag körde på och jag skämdes. Jag kände mig som en förbrytare i ärlighetens namn! Jag svek min lärare! Men sen, när jag var färdig med den personen kom hon fram igen. "Du har utvecklats så mycket sen sist, Emelie! Du ska heala precis sådär! Mest energi kommer från ditt hjärta och du har jättebra kontakt med din guide som du verkligen låter leda dig!" Jag andades ut ordentligt! Fasen vad skönt att hon tog det så bra!! Och jag blev jätte glad och tacksam för den feedbacken. Jag visste nämligen inte hur jag skulle kunna gå den här kursen och utöva reconnective healing samtidigt. Det är ju faktiskt inte det vi lär oss. Men nu är det alltså så att jag kan göra både och! Lovely!!!

Jag fick en massa beröm idag och det var roligt. Dock försöker jag låta bli att mata egot med det. Jag måste hålla fötterna på jorden. Därför tackar jag min guide som vägleder mig så bra och jag tackar mig själv som låter mig vägledas.

Det var mycket att ta in idag så jag minns inte så mycket just nu. Men det var en riktigt rolig dag iaf och jag ser fram emot morgondagen. Då ska jag nämligen eventuellt få reda på en sak... Jag tror mig nämligen ha fått veta min guides namn men jag är inte alls säker. Därför ska vår lärare försöka ta emot hans namn under meditationen imorn så ska vi se om jag har fått rätt. Åh, så spännande! Hoppas att det är hans namn jag har fått! :D

I nästa inlägg ska jag berätta om en annan spännande grej från dagen!


Så här ser det ut!

Här kommer ett klipp på hur det kan se ut när man använder sig av Reconnective Healing. Jag kan intyga att detta är på riktigt! Jag har testat denna metod två gånger och båda gångerna reagerade personerna på min behandlingsbänk rent fysiskt. Michelle, min lillasyster, var den som fick testa sist och hon reagerade precis som i filmen. Det är verkligen jättekul att använda denna metod. Eric Pearl uppmuntrar alla till att leka med energierna och det gör man verkligen. Det är så himla roligt och det är verkligen helande!

Klippet är från en av kurserna som Pearl håller i. Han lär ut denna metod till hela världen.

http://www.youtube.com/watch?v=_XR_YayWgK8

Vill ni se fler klipp så är det bara att söka på Eric Pearl på youtube. Det finns en hel del att välja och vraka på!

Nu är jag här igen!

Hej alla fina! Jag har segat med skrivandet igen. Sorry för det! Men jag ska skärpa till mig.
Vad händer nu då... Jag har läst klart boken Reconnective healing. Ja, jag gjorde det på lite över två dygn faktiskt för det var så intressant. Nu ska jag läsa den igen. Författaren råder en att läsa den tre gånger nämligen.
Jag har även börjat att använda metoden själv och det är riktigt häftigt! Jag ska lägga ut ett youtube-klipp sen så får ni se hur det ser ut när man fungerar som healinglänk med de nya energifrekvenserna. Det är inget ni sett inom healing förr, kan jag ju säga!
Jag har nu märkt att när man väl börjat använda Reconnective Healing så finns det ingen återvändo. Jag varken kan eller vill utföra den gamla typen av healing längre. Det är så otroligt kraftfullt så jag kan inte beskriva det. Jag kan bara råda er att köpa boken, helt enkelt! Vi ska alla lära oss detta nu!! Vi ska bringa ljus till världen, som Pearl säger! :)

Något mer som har hänt under dessa dagar är att jag är färdig med min kurs i Änglamassage nu! Jag fick otroligt bra respons av min lärare så jag är jätteglad och tacksam! Jag gillar änglamassagen som behandlingsmetod. Man får både massage och healing och det behandlar verkligen varje del av människan. Det är häftigt!

Till helgen ska jag iväg på nästa healingkurs med. Det ska bli så roligt att träffa alla igen. Jag har verkligen förändrats sen sist och jag känner mig så trygg i det jag gör. Det ska bli kul att se hur alla andra utvecklat sig med.
Ja, sen är jag lite nervös med. Jag vill som sagt bara heala med the reconnection så jag undrar vad min lärare säger när jag (och Marie med för den delen) börjar göra en massa nytt... Och jag undrar verkligen vad hon säger om dem på behandlingsbänken börjar reagera rent fysiskt, vilket man gör i reconnection. Jaja, skit samma! Det funkar ju iaf! BIGTIME! :D

Nu ska jag slänga ut youtubeklippen i nästa inlägg!

Väck din inre Healer

Ursäkta, jag har skrivit dåligt igen. Jag har haft fullt upp med läsning och änglamassager de senaste dagarna men nu ska jag ge er ett riktigt bra tips iaf!
Jag läser just nu Eric Pearls bok "Väck din inre healer". Den är så lärorik att jag, efter bara två dagar, snart har läst ut den. Nu vill jag att ni alla beställer hem den för det är verkligen en livsinvestering!

Eric Pearl är alltså den man som tog emot de "nya" energifrekvenserna genom healing.
Vad den nya energifrekvensen handlar om är egentligen en historia ni får söka efter själva men i sin bok förklarar Pearl den på ett mycket bra sätt. Han tar upp mycket fysik när han förklarar detta fenomen så alla kan förstå vad det egentligen handlar om. Ni har väl alla hört skräckhistorier angående 2012. Att energihöjningen når sin topp det året stämmer, men att jorden skulle gå under bara därför stämmer inte. Men det är en milstolpe för förändring i evolutionen och vi har nu ett val angående detta; antingen följer vi med i denna energihöjning, precis som Pearl gör, eller så fortsätter vi som innan utan förändring. Jag råder er alla att följa med för det är en otrolig upplevelse och man blir aldrig sig själv igen. Jag vet för jag kan knappt minnas vem jag själv var för en månad sen! Det är så påtagligt att man en dag bara vaknar upp och vet att nu kommer inget bli sig likt igen.
När man går upp i en ny energifrekvens yttrar sig detta kroppsligt. Min första upplevelse i detta resulterade i att jag svimmade under en healing. För Pearl yttrade det sig genom blåsor och blod i händerna. Att det yttrar sig fysiskt är för att kroppen inte riktigt hänger med i förändringen, men det lugnar sig allt eftersom.

Eric Pearl gick upp i den nya energifrekvensen för ett x antal år sen vilket innebär att han står i en mycket stark förbindelse med Universum och kan låta en healing som är så otrolig att man knappt tror att det är sant ske. Men det är sant. Eric Pearls klienter har tillfrisknat från allt emellan cancer, aids, reumatism, MS osv. Det händer på riktigt och det händer under loppet av sekunder. Nu vill han att vi gör samma sak som han.
Den healing han står i förbindelse med är inte samma healing som vi haft på jorden de senaste åren. Denna healing är så mycket större och starkare och när vi förstått vad det handlar om kan vad som helst hända. Allt vi behöver göra är att nå upp till denna starka kontakt med Unversum och sen sköter Universum jobbet.



Healingen heter "The Reconnection". Man återkopplas med den kraft som en gång fanns på jorden men som försvann av olika anledningar. Även detta går Pearl in på i boken. Det är spännande läsning må ni tro, och ni kommer överraskas över hur allt egentligen ligger till.

Jag säger som Jesus: Glöm allt som sagts och allt ni hört. En ny tid börjar nu.


Det där med Tarotkort

Jag var nog 15 år när jag köpte min tarotkortlek. Ja, jag hade väl någon slags tonårskris och fick för mig att jag skulle bli häxa mitt i alltihop. Tack och lov kom jag ur det stadiet! Det hade väl sett ut annars, om jag fortsatt kubba runt i den där svarta hatten och krama träd. Nej, nu ska jag inte hacka ner på trädkramandet. Har ni testat någon gång? Jag har nämligen gjort det. Det ÄR faktiskt något speciellt med att krama träd. Ja, ni får testa själva för det går inte riktigt att beskriva. Men dom utstrålar iaf någon slags jordlig energi som gör att man känner sig stabil och ett med naturen. Nu flummar jag iväg. Vi lämnar trädkramandet.

Jag började iaf kolla lite i de där korten när jag hade fått hem dom. Det första jag gjorde var att strunta i att läsa instruktionerna i boken jag fått med. Ja, alla som känner mig vet ju att det där med innehållsförteckningar och sånt inte intresserar mig. Då går det som det går. Jag tröttnade, helt enkelt ;) Men jag hade faktiskt ett moment med de där korten en dag...

Jag satt på mitt rum och blundade och bara bläddrade i dem. Jag hade just lärt mig att meditera, något som jag egentligen inte hade tålamod till när jag var tonåring, men den dagen kom jag faktiskt in i ett härligt stadie av frid. Plötsligt fick jag upp en bild i huvudet. Det var två vita vargar. När jag gick ur meditationen undrade jag vad bilden hade betytt. Så kom jag på att jag hade haft kortleken i händerna hela tiden. Jag började då bläddra för att se om jag hittade ett kort med "mina" vargar på. Jag hittade många vargar, både gråa och svarta. En vit med, men den var ensam och lite för smal. Det var inte förrän jag närmade mig slutet av högen som jag fann det. Två vita vargar, precis likadana som de jag sett i mitt inre. Jag kollade i min bok för att läsa vad kortet betydde. Allt som stod var precis vad jag behövde höra för tillfället. Min situation stämde, råden jag fick var vettiga och kortet stod tom för mitt egna stjärntecken. Då började jag förstå att det var något speciellt med tarotkort.

Jag har inte gått någon kurs i att läsa dessa kort. Jag har ingen direkt ordentlig koll på hur man ska göra. Det är dock något som står på listan att göra. Gå en kurs även i detta. När det blir får vi se, men det kommer.
Jag la undan mina tarotkort under många år efter den där dagen. Jag tyckte hela grejen verkade lite skrämmande. Under de senaste två åren har jag dock börjat ta fram dem igen. Jag läser mest för skojs skull. Genom boken har jag lärt mig några olika sätt som man kan lägga korten på. Jag har även lärt mig att gå på känslan när man ska välja ut de kort man ska använda under läsningen. När det kommer till att tyda dem läser jag innantill i boken. Ibland låter jag mig även känna efter vad jag får för intryck av dem innan jag läser i boken, men det krävs lite tålamod. Jag övar mig också på vänner. Jag har haft mina egna "telefonsittningar" där jag väljer ut kort åt den jag pratar med. Det har stämt varenda gång hittills, faktiskt. Fast jag varnar alltid mina vänner innan att jag faktiskt inte gått någon kurs men de tycker det är lika kul som jag att bara testa sig fram. Jag övar helt enkelt, på mitt eget lilla vis. Men det ska bli riktigt kul att lära sig alla gömda "koder" i de där korten. Jag tror det kommer gå enklare när jag lär mig hantera det mediala bättre med. Spännande, spännande!

Vad jag har förstått med tarot är att de fungerar lite som en back-up under sittningar. När jag var på sittning hos Jens så sa han att han inte behövde några kort för han kunde läsa av mina energier som en öppen bok. Men ibland är de nog bra att ha, för att få lite utförligare information uppifrån.


Prata med djur?

För ungefär ett och ett halvt år sen var jag på min allra första privatsittning. Det var hos Lena, ett tränande medium samt healer som bor utanför Falköping.
Under denna sittning läste hon bland annat tarotkort där hon pratade om mig och mitt förflutna, min framtid, mina ambitioner osv. Hon var klockren på informationen!

Under denna sittning kom det även upp en ganska intressant sak som jag inte hade räknat med. Lena sa att jag kommunicerar med djur. Detta kunde jag inte förstå alls så jag började genast ifrågasätta det hon sa. Men Lena stod på sig. Tillslut frågade jag vad hon menade med att jag "kommunicerar" med dem, för jag kunde då aldrig minnas att jag haft några djupare samtal med varken hundar, hästar eller älgar. Då förklarade Lena vad hon menade. När hon var klar sa jag: "Gör inte alla så?" Då skrattade hon åt mig och jag började inse att jag faktiskt kommunicerar väldigt mycket med de små liven. Det har bara skett så naturligt så jag har aldrig undrat över det innan. Jag trodde nämligen att alla människor läser av djurens energier, förstår hur de mår, förstår vad de tänker göra i förväg, känner vad de känner osv. Nu förstår jag ju att alla kanske inte gör så. Alla kan säkert, men alla gör det inte. 
Efter denna sittning kunde jag sätta ord på det som händer när man kommunicerar med djur. Innan var det bara en naturlig del av mig som jag aldrig ifrågasatte men ju mer jag tänker på det förstår jag det. Jag ser faktiskt ingen som helst skillnad i min kommunikation mellan mig och djur och mellan mig och människor. Jag kommunicerar lika bra med mina katter som jag gör med mina vänner. Bättre faktiskt, för djur är mer raka på sak än människor. Jag känner dem bättre än någon annan. Kommunikationen är precis lika tydlig, men man behöver inte använda ord. Det behöver egentligen inte vi människor heller men vi gör det ändå. Det är väl det som förvirrar oss människor när vi pratar med varandra ibland... :)

Jag minns dock en gång när jag verkligen blev överraskad över mitt förhållande till djuren. Jag var 16-17 år när min familj hämtade hem kattungen Gizmo. Det var jag som valde honom. När jag såg på honom var det som om vi hade något slags band emellan oss och jag bara visste att det var han som skulle följa med hem. Hans syster var mycket sötare (om man får säga så) men jag skulle ändå ha honom. Så fick det bli.

En kväll hade jag Gizmo i knät där jag låg i min säng. Han hade blivit stor vid det laget. Plötsligt insåg jag att jag "pratade" med honom. Vi utbytte enegier, utan ord, och förde ett samtal på en känslomässig nivå. Jag hajade till när jag insåg detta. Sen såg jag på Gizmo och sa: "Vad är du för en katt egentligen?" Japp, det var min förklaring. Jag ansåg att Gizmo säkerligen var en fd människa reinkarnerad som katt. Därför kunde han prata med mig. Punkt slut ;)


Forts. Möten med Karl

Nu blir det lite småplock av incidenter som Karl orsakade hemma på landsbyggden.

Från och med att renoveringen av det gamla huset satte igång så började det som sagt hända grejer. Jag rökte på den tiden (ajabaja) så på kvällarna satt jag ute i mörkret på vår egen trappan med en ciggarett, alldeles ensam. Varenda gång när jag satt där hände samma sak. Jag hörde fotsteg från granntomtens parkering. I gruset var det någon som gick med raska, bestämda steg. Det lät som att stegen var på väg till vår gemensamma grusväg men det spelade ingen roll hur länge ljudet höll på, de nådde aldrig dit. Jag var så van vid de här stegen så jag brydde mig aldrig. Jag hade nog varit mer överraskad om de slutade.

En annan spännande sak med det gamla huset var ett fönster. Under renoveringen öppnade karlarna i familjen alla fönster pga damm, men det fanns ett fönster på övervåningen som ingen kunde få upp. Det gick bara inte, hur mycket alla försökte. Tillslut gavs försöken upp. Det var då det hände. Ett par dagar senare vaknade vi alla till synen av att fönstret stod vidöppet i det övergivna huset. Helt av sig själv. Sen den dagen gick det att öppna. Ja, fram tills Det Okända kom för en tv-inspelning, men det tar vi en annan gång! :)

Något annat som hände var att folk började se och höra saker i huset. Min lillasyster Denise gick i trädgården utanför en dag och hörde hammarslag på övervåningen. Hon trodde såklart att det var vår pappa som hamrade så hon gick upp. Påväg upp slutade hammarslagen och på övervåningen fanns inte en människa. Det enda som fanns var en hammare som låg på golvet i ett av rummen bara. Denise var fort ute igen, kan jag säga! :)

En annan dag var min lillasyster Michelle med några kompisar vid huset. Några av dem tjatade att de vill gå in och kolla men Michelle ville inte. Tilllslut gick hon med på det iaf och de gick in och uppför trappan till övervåningen. Plötsligt började det då banka i väggen intill dem och Michelle och ett par av hennes kompisar sprang ut. De andra hamnade på efterkälken. När det första gänget kom ut ställde de sig alla utanför huset och plötsligt vreds allas huvuden upp mot fönstret vid balkongen. Där såg de en äldre kvinna gå förbi samtidigt som hon såg ner mot deras håll.
Alla var naturligtvis helt skärrade efteråt.
Vem var kvinnan, undrar ni säkert! Det är ju Karl vi snackar om här! Mer om henne en annan gång, dock! ;)

Det där med bankningar i väggarna var vi alla med om. Jag och min syster Marie stod utanför huset en dag och pratade om att ta dit ett medium. Då drog det igång och slog något hemskt i en av väggarna inne i huset. Vi själva skrattade bara åt det. Kunde de retas kunde vi!

Det var fler som fick erfara den där damen i huset. Min systerson Fabian, som inte var alls gammal då, satt utanför huset en dag och lekte. Plötsligt sprang han in till sin mamma Marie och grät och var rädd. Hon frågade vad som hänt och han sa då att han hade hört en röst säga: "Försvinn! Det här är mitt ställe!" Min syster Marie tog med sig Fabian till huset och frågade var rösten kom ifrån. "Där och där och där" sa han och pekade åt alla håll. Hon frågade om det var en flicka eller pojk som skrek. "En flicka. Fast hon var gammal." sa han då.
Marie blev skitförbannad för att barnen fick vara med om så hemska saker, så hon skällde faktiskt ut spökena efter det. Sen skämdes hon efteråt. Det ser ju inte så bra ut att stå och skrika ut i ingenstans.... ;)

Ja, sen hade vi ju den roligaste incidenten av alla. Dagen då familjens största skeptiker fick sig en ny erfarenhet. Han stod ute på gården utanför huset en kväll och rökte. Plötsligt kom han tillbaka hem igen och var skärrad så in i den. Till vår mamma sa han bara: "Jag har sett Karl". Sen pratades det inte om det mer. Han hade sett Karl gå på golvet i köket, med sin kutande rygg. Han gick förbi fönstret och försvann sedan.
Vi andra var ganska nöjda över Karls påhittighet! Det var nog det roligaste han gjorde av allt, egentligen! :)

Nästa gång ska jag berätta om när Det Okända kom på besök och redde upp allt med huset.
Fler möten med Karl hittar ni i kategorin "Tro´t om du vill".

Snart så!

Tänk vad tiden går! Om två veckor är jag färdig änglamassör. Då får jag börja fundera på det där med eget företagande... Plugga på vad som gäller och så. Gud, vilken spännande tid det är nu! Det är underbart! :)
Jag ser fram emot tills jag är färdigutbildad med healingen med. Men det är härligt att öva och lära sig en massa nytt med. Jag testar mig fram och vägledningen kommer verkligen ständigt där uppifrån. Det är tryggt och skönt att veta.

Vad sägs, ska vi ha lite mer spänning här i bloggen eller? Jag har skrivit mycket om mitt övande det sista och SÅ intressant kanske det inte är för er? ;) 
Jag slänger in ett inlägg om min spök-kompis Karl senare idag. Han visste iaf hur man skrämde skiten ur folk! :D Mer historier om Karl hittar ni i kategorin "Tro´t om du vill". Allt har hänt på riktigt. Det är några år sedan dock, men lika roligt att berätta ändå!

Änglamassage till Moa

Jag gav Änglamassage till Moa igår. Det var riktigt härligt, faktiskt!
Jag provade Eric Pearls råd igår för att se om det var någon skillnad. Och visst hände det grejer!

Först mediterade jag för mig själv, som man ska göra. Innan jag gjorde änglameditationen sa jag till min guide att jag ville ha healing själv först. Pearls anser att man ska göra det nämligen, så why not!
Denna gången visualiserade jag inte, jag tänkte inte, jag jorde INGENTING. Jag sa bara att jag ville ha healing och sen gjorde jag inget mer. Ja, healing fick jag ju allt! Healing och en ordentlig rening! Energin gick in genom min rygg av alla ställen, vilket är typiskt för änglar. De sänder gärna genom ryggen. Jag rös! Jag ryser aldrig annars, som vissa andra gör när de känner av energier, men jag rös nonstop i säkert en halvtimme över ryggen. Energin flödade in och jag började frysa något otroligt, trots min varma lägenhet. Ja, så höll det på och det var riktigt skönt!
Sedan gjorde jag änglameditationen och sen kom Moa. Jag struntade i musiken under behandlingen denna gång för att se om jag blev mer fokuserad utan den.

Jag började med att be om att fungera som länk för healingenergierna. Energierna flödade då på starkt i mina händer när jag höll över Moas huvud och hjärta. Sedan fick jag en känsla av att jag skulle gå med händerna ovanför henne, från huvudet till fötterna. Det gjorde jag och det var mycket starkt allting. Moa, som låg med huvudet vänt ner, kände energin från mina händer fastän hon inte såg var jag gick eller kände mina händer. Det var ganska häftigt.
Sen fick tösen massage för hela slanten och hon somnade lite då och då.
Jag stannade upp och gav healing lite här och var men det var runt hjärtat det behövdes mest. Vad det betyder vet jag inte säkert, men jag tror Moa kommer känna av en positiv skillnad inom kort!

Under behandlingen kände jag mig jätteglad. Jag tror det var Moas guide som sände healing för det kändes kopplat till henne, och denne var nog helt enkelt väldigt glad! Jag gick runt och log för mig själv hela tiden.
Avslutningsvis gjorde jag en kroppsbalansering igen och väckte sedan Moa som sov så sött... :)

Resten av kvällen var jag helt salig. Moa själv var så avslappnad att hon höll på att somna så jag tror hon sov rätt gott inatt. Det gjorde jag med! Det var en bra behandling detta, med andra ord!
Att slippa musiken var nog ganska bra. Det kändes som att jag kunde fokusera ännu mer på det jag gjorde, alltså att INTE tänka! ;) Energierna var dessutom riktigt starka när jag inte försökte visualisera så det ska jag fortsätta med. Bara vara och låta dem där uppe göra jobbet.

Idag ska min syster Denise få en behandling. Det ser jag fram emot enormt mycket!


Jag är ett verktyg, inget annat

Här sitter jag och funderar... Min syster läser "Väck din inre healer" av Eric Pearl. Han skriver och säger att man ska sluta tänka när man healar. Man ska inte ha några mål, t.ex. att man ska bota något särskilt, för andevärlden fixar det själva. De gör det som ska göras och inte det som vi tycker ska göras. Man ska heller inte visualisera en massa energi och så. Man ska helt enkelt låta dem där uppe arbeta och bara stå där som ett verktyg utan tankar och mål.
Detta tycker jag låter väldigt vettigt. Jag ska nu testa detta på alla som jag länkar healing till och se skillnaden mot innan. När man visualiserar, som jag har gjort, så kommer energi med men det blir, enligt Pearl, tusen ggr starkare om man inte gör något alls. Man är bara sugröret i milkshaken, som han säger. ;)

Jag kom förut att tänka på den där kvällen när jag fick healing av min guide. Då gjorde jag ingenting alls själv. Jag visualiserade inte, jag hade inget mål, jag bara satt där och väntade. Det var antagligen därför healingen gick så fort och var så mycket starkare än när jag visualiserar själv. För jag gjorde ingenting själv den gången. Det var min guide som skötte allt. Det är vad det handlar om. Jag healar inte, det är Universum som gör det. Därför ska jag inte heller försöka tänka eller se saker framför mig, för jag gör ändå ingenting mer än att vara en länk. Genom tankar förhindrar jag bara deras arbete, så det får vara slut med det nu! Det kommer nog vara lite lurigt att släppa kontrollen men det är bara att öva.

Jag återkommer när jag testat denna metod!

Änglamassage till Fabian

Igår gav jag änglamassage för första gången. Det var systersonen Fabian, 10 bast, som fick testa på detta.
Jag masserade som sagt Cathrine i onsdags med vanliga oljor och utan healing men igår la jag till eteriska oljor och healing alltså. Det var en ganska stor skillnad, även om det var svårt att sätta fingret på vad det var.
När jag fungerade som healing-länk mellan änglarna och Fabian så flödade energin på bra, precis som det gör i den andra healingen. Denna gången såg jag också väldigt mycket ljus framför mig.
När jag masserade med oljorna sen blev jag väldigt känslomässig, men på ett lyckligt sätt. Jag gick och log för mig själv och njöt av känslan som var i rummet. Det var positivt och fridfullt.
När jag var klar med massagen gjorde jag en övning som öppnar upp energiflödet i kroppen så det flödar ännu bättre. Sen gav jag healing igen och det märktes att det flödade på mer. Mina händer skakade ordentligt och det var väldigt starkt. Jag blev kokhet hela jag av energierna, men det var en häftig känsla.

När jag var klar sen kollade Fabian upp och sa "DET DÄR var skönt!" Sen klädde han på sig och sa sen "Du Emelie... Du borde bli masserare och en sån här healer eller vad det heter!" Haha jag sa att det skulle jag nog ta och bli då! Det är bra med barn, de är ärliga! :D

Jag tyckte massagen som jag gav gick jättebra och jag är glad för att jag fick fungera som länk åt änglaenergierna. Det kändes så rätt, precis som med den vanliga healingen! Resten av dagen var jag helt salig och glad! Det är bra saker jag har börjat med nu. Det känner jag i hela kroppen! :)

The Secret Garden

Hej allihop! Har ni haft en mysig Halloween? Jag har bara tagit det lugnt och varit med vänner. Riktigt skönt!

Jag tänkte tipsa er om Iris Halls meditationsskiva "The secret Garden" som jag tycker väldigt mycket om. Denna skiva är bra för alla som vill prova på att länka med andevärlden. Jag själv råkade hitta den för ett par år sen i en hög med blandade cd-skivor inne i en LIFE-butik. När jag såg att det var Iris skiva så köpte jag den direkt. Jag känner till henne mycket väl eftersom hon är ett av Sveriges mest kända medium.

Skivan innehåller jättevacker musik som verkligen väcker sinnena ordentligt och det är Iris själv som pratar. Iris är från England så hon pratar bara engelska men det är lättbegriplig sådan så det är inga problem för den som är lite ringrostig i språket.
"Programmet" är upplagt som så att man först lyssnar på musik och går ner i varv och sedan vägleder Iris oss igenom öppnandet av chakrana. När man sedan är helt öppen tar hon med oss på en resa där man helt enkelt får föreställa sig en värld inombords. Hon beskriver allting väldigt tydligt så det är bara att åka med. Det är under denna resa som man sedan länkar med någon eller några från andra sidan. Vem som kommer kan vara helt olika. Man får ha ett öppet sinne och inte förvänta sig något.
När man sedan är klar med detta tar hon oss tillbaka hem där man sedan får gå igenom en rening av sig själv. Sedan vägleder hon oss att stänga chakrana igen.
Avslutningsvis sitter man bara kvar i den otroligt sköna känslan man fått av allting och lyssnar på den vackra musiken.
Hela skivan är nog på närmare en timme, har jag för mig, men det känns verkligen inte så länge! Jag var chockad första gången jag gjorde det, för jag trodde det hade gått en kvart på sin höjd. SÅ skönt är det!

Så testa ni med! Det är en jättebra förberedelse innan man ger sig på kurser och även en bra erfarenhet om man bara vill prova på hur det kan kännas.


Så ser skivomslaget ut.
Ni hittar den i en massa webbutiker om ni söker på "Iris Hall Secret garden" på google.


RSS 2.0