andjakt

Jag vet att detta är en lång text men jag blir glad om ni tar er tid att läsa :)

Till min stora förvåning härjar en facebookgrupp som heter något i stil med "80-tals barnen var dom sista som blev ordentligt uppfostrade". Jag blir mörkrädd när jag ser att människor i min vännerlista går med i denna grupp. Hur kan man säga något sånt?!

Låt oss titta på barnen idag och jämföra dom med barnen från förr. Barnen förr var tysta, snälla, gjorde inget liv för sig när dom lekte, dom hjälpte till med precis allt hemma, dom sa aldrig emot vuxna, dom revolterade aldrig, dom slogs inte för något och dom var alltså då "uppfostrade" (ett ord som jag förövrigt föraktar nåt så in i den). Barnen förr var alltså då ganska lätthanterliga. Väldigt praktiska på något sätt, som en väska ungefär. Något som bara följer med utan att göra något liv för sig. Japp, föräldrarna förr måste ha haft det gött. Men sanningen är ju den att detta inte var bra. Det är ju fruktansvärt att barnen förr blev tvingade till tystnad och tvingade att vara något dom inte är. Barn är inte skapta för att hjälpa till hemma, eller att vara tysta, eller att lyda. Barnen förr, som folket i denna grupp kallar uppfostrade, var inte uppfostrade. Dom var ju för sjutton KUVADE så in i den! Hur kan man tro att dom mådde bra av det?!

Barnen idag då. Åh, dom underbara barnen som jag imponeras av dagligen! Dom föds med ett medvetande som barnen förr saknade. Dom vet på naturlig väg vad som är rätt och fel och dom skulle aldrig låta vuxna komma undan med något som inte är rätt.

Barnen idag är inte tysta. Varför? För dom är barn!! Dom SKA leka, skrika, tjoa, busa och bråka! Dom LÄR sig ju! Barnen idag hjälper inte till med allt hemma. Varför? För dom vet att det är inte deras uppgift! Skaffar vi barn för att ha dom som små slavar eller? Barn som ska ta hand om sina syskon, sköta disken osv. Guess what? Det är inte deras uppgift! Dom har inte valt att sätta sina syskon på jorden för att passa dom. Det har föräldrarna valt. Alltså ska föräldrarna ta hand om sina egna barn.

Barnen idag är inte alltid "snälla". Detta är vad jag älskar mest med dom. Dom ger inte respekt till en enda jäkla vuxnen person om inte den vuxna personen respekterar dom först. För barnen VET att det är dom vuxnas uppgift att göra det. Barnen lyder inte vuxnas minsta vink om det inte verkar logiskt för dom. Återigen till exempel barnpassning. Barn vet att det inte är deras uppgift. Självklart säger dom emot! Med all rätt! Även när det gäller andra saker. När ett barn säger emot betyder det att barnet ser att något är fel. Som att barnet MÅSTE lära sig äta köttfärssås och spaghetti. Varför då?! Jag ser ingen jäkla logik i det alls och det är inte konstigt att vissa barn undrar också. När barnen revolterar kanske vi vuxna ska ställa oss frågan vad vi just begärde av barnet och var det helt rätt eller helt logiskt? Eller har barnet kanske rätt i sin reaktion? Oftast så har barnen idag rätt för dom är både smarta och otroligt visa. Vi har mycket att lära av dom.

Jag älskar iaf dom här barnen och kanske gör jag det för att jag själv var ett sånt barn. Jag förstår varför dom gör som dom gör. Om jag som vuxen inte ger respekt till ett barn så skapar det naturligtvis en enorm förvirring hos barnet. För barnet VET ju att det är min uppgift att respektera det. Barnen reagerar med allt vad dom är. Med skrik, ilska, gråt, slag osv. Dom reagerar helt naturligt. Det är inget konstigt.

Jag har, som så många andra, trots att jag var ett sånt barn ändå blivit lite kuvad av allt konstigt som vuxna kör med. Och idag är jag ledsen för det och gör därför allt för att återgå till att vara lika stark som barnet inom mig var. Jag ser på mina yngre syskon varje dag och inspireras att vara och tänka som dom. Att ha den där styrkan och envisheten. Att våga säga emot när jag vet att något är fel. Barnen idag kommer bli helt fantastiska individer som vuxna. Förutsatt att inte föräldrarna sabbar dom tills dess då. Trycker ner dom lika långt som deras egna föräldrar gjorde.

Jag tycker iaf att vi har mycket att lära av barnen. Dom är rakt igenom fantastiska allihop. Och att vi ger dom diagnoser som ADHD och annat skit bara för att vi inte kan hantera starka och självständiga individer är helt fruktansvärt. Jag vill slåss för dom här barnen för just nu kämpar dom ensamma. Men se på dom bara! Dom är kärleksfulla och godhjärtade små själar som är fullkomligt medvetna om allt som sker. Det är fantastiskt vilka människor! För mig innebär inte barnen problem. Problemet är att vuxna inte kan hantera dom. Och vet ni vad? Det är upp till oss att lära oss det. För vi är dom vuxna som borde veta bättre.

Jordens framtid ser ljus ut nu när dessa små underbara själar växer upp och bara gör rätt! :) Jag älskar allt med barnen.
När dom blir arga får dom mig att fundera på vad jag gjorde för att såra dom. När dom revolterar funderar jag på om det jag begärde från början var rätt och logiskt eller helt onödigt. När dom är glada får dom mig att känna mig underbar i deras sällskap. När dom leker lär dom mig att inte ta livet så allvarligt. När dom pratar så försöker jag lyssna noga för det finns alltid någon lärdom för mig i det dom säger. När dom kramar mig vet jag att jag har gjort något rätt för att få deras kärlek. När dom lyssnar på mig med glädje så vet jag att jag har givit dom en sådan enorm respekt att dom respekterar mig tillbaka. <3

Jag har fått ett nytt jobb, nämligen som medium. Det hade jag då inte trott att jag skulle göra innan jag utbildat mig! Anledningen till att jag sökte jobbet från början var att jag slogs av en insikt. Det är nämligen så att de medier som är mest kända i Sverige och alltså de duktigaste inte har någon utbildning. De är självlärda. Icke-certifierade. Så då slog mig tanken: Varför ska då JAG vänta på ett certifikat när jag kan köra igång redan nu? (Missuppfatta icke, jag vill fortfarande gå kurs men inte just nu). Tanken efter denna var: Ska det funka så måste jag öva på människor. I samma veva dök arbetstillfället upp. Det kändes som ett tecken så jag sökte.
Sedan fick jag göra ett test vilket jag fick klart godkänd på. Det var ganska överraskande! Men snacka om att jag blev glad! Så nu sitter jag alltså här. Jag har jobbat varje dag sedan i lördags och jag utvecklas hela tiden och slås av viktiga insikter varje dag.

Under den första arbetsdagen var jag ett litet nervvrak. Jag kände en enorm press och var nervös och spänd. När passet närmade sig sitt slut fick jag ett viktigt meddelande: HA ROLIGT! Jag tror meddelandet kom uppifrån. När jag satte mig ner och tänkte på det så var det ganska logiskt. Ju mindre nervös jag är och ju mer roligt jag har, desto bättre kommer jag prestera. Jag valde därför att ha roligt! Jag slappnade av och åkte med, helt enkelt.

Under den andra dagen anammade jag det där med att ha kul och bara leva i nuet men någonstans inom mig spökade rädslan för att göra fel. Då slog mig nästa insikt:
"Det är inte du som gör jobbet. Du är BARA en länk. Du kan inte ta åt dig äran för då är det egot som talar. Du kan inte ta åt dig skulden/ansvaret för då är det egot som talar. Du är bara en länk som förmedlar meddelanden från ovan." MYCKET VIKTIG INSIKT! När den slog mig blev jag genast ännu mer avslappnad. Den är ju sann!

Jag ska bara berätta för klienterna vad jag känner. Sen kan jag bara lita på att det jag känner är meddelanden från mina guider, min intuition, tarotkorten och Universum.

Så summan av det hela: Jag har roligt och jag berättar bara det jag känner. Jag ska inte försöka förbättra mitt arbete. Jag ska bara försöka utvecklas som länk. Nu är allt så mycket klarare för mig. Jag börjar förstå vad medialt arbete handlar om! Jag slappnar av och låter det ha sin gång och jag gör det med glädje! 
Det är garanterat min guide som sänder mig dessa meddelanden och jag är evigt tacksam för hans stöd. Han är så vis och jag är så lycklig och tacksam för att han finns hos mig! :) <3

"Religiösa människor är rädda för att hamna i helvetet. Spiritualistiska människor har redan varit där."
/Les Brown

Ja, detta är bland det smartaste och roligaste jag har hört! Les sa detta med ett skratt när han skulle förklara varför han ser sig själv som spiritualist. Jag tycker det är fint och intelligent sagt!

Min farmor var den absolut viktigaste personen för mig när hon levde. Hon var så vis och trygg på alla sätt. Det var bara en sak som gjorde mig lite sorgsen. Ibland drabbades hon av en oro om att inte få komma till himlen den dag som hon skulle lämna jorden. Hon var också rädd för att hennes nära och kära inte skulle komma dit efter livet. För mig har det alltid varit en självklarhet att vi alla hamnar i "himlen" (eller vad vi ska kalla det). Vi kommer alla att komma hem i livet efter livet. Jag har själv insett, och även hört från andra, att jorden är den "värsta" platsen man kan vara på. Och inte är väl den någe hemsk egentligen? Jag tycker jorden är vacker. Den är full av själar som lär sig. Och efter vår vandring här blir det bara bättre.
Vad det gäller farmor så vet jag att hon någonstans visste att alla hamnar i himlen efter döden. Hon sa det till och med ibland. Men det är inte lätt för en människa, som blivit intutad motsatsen hela livet, att övertygas fullt. Men nu vet hon och det gläder mig enormt. Nu är hon hemma tillsammans med alla sina kära. Troende som icke-troende. De vet alla sanningen nu och det är underbart! <3

Jag kallar mig inte för något särskilt. Förr kunde jag säga att jag var kristen för jag tror på att Jesus en gång gick på jorden. Nu kallar jag mig dock inte det längre för jag har insett att det är begränsande. Det finns så mycket mer att hämta i livet än bara en enda tro. Jag har alltid blandat den kristna tron med andra åskådningar men ändå kallat mig kristen. Det har jag slutat med nu för det är inte helt rätt att göra så. Jag tror på allt möjligt som känns naturligt för mig. Samtidigt är jag också skeptisk och öppen för förslag :)

Så nej, jag är inte religiös. Jag är inte rädd för helvetet för jag har redan varit där och upplevt det här på jorden och jag har redan lämnat det. Jag vet att det är jag som väljer var jag vill vara och därför är jag precis där jag ska vara. Det är inte mer komplicerat än så.

Jag är spiritualist och jag tror på godhet, välgång, hälsa, kärlek och lycka. Jag tror på mig och min kraft som uppstår när jag är förenad med Universum. Livet är gott på alla sätt. Både på jorden och i himlen. Det är faktiskt en god värld vi lever i. Så fort vi själva kan förstå det som sker i världen så inser vi att allt är gott. Har man varit i helvetet och vänt så vet man att helvetet fanns där av en god anledning. Vi lär oss, vi utvecklas och det gör oss lyckliga. :) 

Jag behöver inte slösa bort mina dagar på att vara rädd för med denna insikten är jag trygg varje sekund i livet.

Jag har tagit ett beslut att hoppa över januaris healingkurs. Jag har kommit på att anledningen till att jag går där är för att träffa alla människor och ha en trevlig helg. Dock är inte spirituell healing något som jag vill jobba med. Jag tycker det är intressant och det fungerar garanterat men Reconnective Healing är det som jag verkligen vill arbeta med. Så därför hoppar jag över januarikursen. Jag kommer gå i mars antagligen men för nöjes skull. :) Vår lärare i healing där är jättebra så jag lär mig mycket viktiga saker där men som sagt, Reconnective Healing är mitt kall i livet. Jag är så tacksam för att den där boken kom till mig!

När jag certifierat mig i Reconnective Healing så är planen att jag fortsätter att utbilda mig. Jag ska gå en kurs i djurkommunikation och sen ska jag naturligtvis gå en kurs i medial utveckling och få certifikat där. Det, tillsammans med änglamassagen, kommer sedan utgöra mitt företag. Det är lärorika år jag har framför mig! Jag njuter av varje sekund! :)

Jag fick besök från ljuset för ett par veckor sedan. Det började med att jag stod och bakade pepparkakor. Under hela den tiden funderade jag mycket på min älskade Farmor som är den största förebilden jag har i denna värld. Hon bakade alltid när hon levde och jag kunde nu riktigt höra hur hon skrattade åt min teknik. Därför började jag småprata med henne utan att veta om hon var där eller inte. Jag ursäktade min dåliga kunnighet i köket och fnissade åt mig själv. 

När jag sedan var färdig med baket gick jag och satte mig i soffan för att ta det lite lugnt. Då plötsligt, från ingenstans, överöstes jag av känslor som bevisade att jag inte var ensam i rummet. Jag kände tydligt hur någon stod intill mig. Energierna var så starka att det lika gärna hade kunnat stå en fysisk människa hos mig.
Energierna stannade länge och det kändes som att de omfamnade mig. Jag kände dessutom igen dem. Jag visste att de kom från någon jag mött. Jag förstod att det måste vara Farmor eftersom jag i stort sett hade kallat på henne när jag bakade.
Jag njöt av hennes närhet där jag satt och jag pratade med henne om livet. Hon lyssnade, det kände jag. Jag sa också till henne att jag kanske inte hör om hon försöker prata med mig men att jag tydligt kände hennes kärlek och det var nog så underbart. Hennes energier sa att allt ordnar sig.
Hon stannade hos mig tills jag kände mig redo att göra annat. Det var bara så skönt att att ha henne nära igen. Hon gick bort i våras och sen dess har jag inte känt av henne. Förutom när hon besökte mig i en dröm då. En av de vackraste och samtidigt sorgligaste drömmar jag någonsin haft. Jag ska berätta om den sen...

Tack, Farmor, för att du finns med oss alla än! Tack för att du följer våra liv från himlen och för att du hälsar på ibland och låter oss känna dig. De som inte kan känna dig får helt enkelt lita på att du är där för jag vet att du är det. Du spenderade hela ditt liv åt att finnas där för oss. Det klart att du fortsätter med det från himlen nu med.
Jag älskar Dig, Farmor! God Jul! <3

Hej vackra! Idag har min massagebänk kommit så nu kan jag börja kontaktheala på löpande band!
Nästa vecka har jag och min syster Marie en fullsmockad förmiddag då vi ska ge kontakthealing till tre personer. Det kommer bli väldigt intressant och lärorikt! Imorn ska jag öppna paketet med bänken i så ska ni få en bild! Ni har iofs redan fått en bild men den var ju från hemsidan. ;)

Nu har det äntligen börjat då! På riktigt!! Det känns otroligt bra! Nu är det bara att åka med för resan är redan påbörjad. Jag lutar mig tillbaka och litar på att allt är underbart! <3

Ganska fin va? :)
Nu ska mirakel få möjlighet att ske! <3

Det lilla trollet till höger är bara Lovis som hjälpte till. Eller lekte fotboll med stenarna snarare. ;)