Underbara barn
Jag vet att detta är en lång text men jag blir glad om ni tar er tid att läsa :)
Till min stora förvåning härjar en facebookgrupp som heter något i stil med "80-tals barnen var dom sista som blev ordentligt uppfostrade". Jag blir mörkrädd när jag ser att människor i min vännerlista går med i denna grupp. Hur kan man säga något sånt?!
Låt oss titta på barnen idag och jämföra dom med barnen från förr. Barnen förr var tysta, snälla, gjorde inget liv för sig när dom lekte, dom hjälpte till med precis allt hemma, dom sa aldrig emot vuxna, dom revolterade aldrig, dom slogs inte för något och dom var alltså då "uppfostrade" (ett ord som jag förövrigt föraktar nåt så in i den). Barnen förr var alltså då ganska lätthanterliga. Väldigt praktiska på något sätt, som en väska ungefär. Något som bara följer med utan att göra något liv för sig. Japp, föräldrarna förr måste ha haft det gött. Men sanningen är ju den att detta inte var bra. Det är ju fruktansvärt att barnen förr blev tvingade till tystnad och tvingade att vara något dom inte är. Barn är inte skapta för att hjälpa till hemma, eller att vara tysta, eller att lyda. Barnen förr, som folket i denna grupp kallar uppfostrade, var inte uppfostrade. Dom var ju för sjutton KUVADE så in i den! Hur kan man tro att dom mådde bra av det?!
Barnen idag då. Åh, dom underbara barnen som jag imponeras av dagligen! Dom föds med ett medvetande som barnen förr saknade. Dom vet på naturlig väg vad som är rätt och fel och dom skulle aldrig låta vuxna komma undan med något som inte är rätt.
Barnen idag är inte tysta. Varför? För dom är barn!! Dom SKA leka, skrika, tjoa, busa och bråka! Dom LÄR sig ju! Barnen idag hjälper inte till med allt hemma. Varför? För dom vet att det är inte deras uppgift! Skaffar vi barn för att ha dom som små slavar eller? Barn som ska ta hand om sina syskon, sköta disken osv. Guess what? Det är inte deras uppgift! Dom har inte valt att sätta sina syskon på jorden för att passa dom. Det har föräldrarna valt. Alltså ska föräldrarna ta hand om sina egna barn.
Barnen idag är inte alltid "snälla". Detta är vad jag älskar mest med dom. Dom ger inte respekt till en enda jäkla vuxnen person om inte den vuxna personen respekterar dom först. För barnen VET att det är dom vuxnas uppgift att göra det. Barnen lyder inte vuxnas minsta vink om det inte verkar logiskt för dom. Återigen till exempel barnpassning. Barn vet att det inte är deras uppgift. Självklart säger dom emot! Med all rätt! Även när det gäller andra saker. När ett barn säger emot betyder det att barnet ser att något är fel. Som att barnet MÅSTE lära sig äta köttfärssås och spaghetti. Varför då?! Jag ser ingen jäkla logik i det alls och det är inte konstigt att vissa barn undrar också. När barnen revolterar kanske vi vuxna ska ställa oss frågan vad vi just begärde av barnet och var det helt rätt eller helt logiskt? Eller har barnet kanske rätt i sin reaktion? Oftast så har barnen idag rätt för dom är både smarta och otroligt visa. Vi har mycket att lära av dom.
Jag älskar iaf dom här barnen och kanske gör jag det för att jag själv var ett sånt barn. Jag förstår varför dom gör som dom gör. Om jag som vuxen inte ger respekt till ett barn så skapar det naturligtvis en enorm förvirring hos barnet. För barnet VET ju att det är min uppgift att respektera det. Barnen reagerar med allt vad dom är. Med skrik, ilska, gråt, slag osv. Dom reagerar helt naturligt. Det är inget konstigt.
Jag har, som så många andra, trots att jag var ett sånt barn ändå blivit lite kuvad av allt konstigt som vuxna kör med. Och idag är jag ledsen för det och gör därför allt för att återgå till att vara lika stark som barnet inom mig var. Jag ser på mina yngre syskon varje dag och inspireras att vara och tänka som dom. Att ha den där styrkan och envisheten. Att våga säga emot när jag vet att något är fel. Barnen idag kommer bli helt fantastiska individer som vuxna. Förutsatt att inte föräldrarna sabbar dom tills dess då. Trycker ner dom lika långt som deras egna föräldrar gjorde.
Jag tycker iaf att vi har mycket att lära av barnen. Dom är rakt igenom fantastiska allihop. Och att vi ger dom diagnoser som ADHD och annat skit bara för att vi inte kan hantera starka och självständiga individer är helt fruktansvärt. Jag vill slåss för dom här barnen för just nu kämpar dom ensamma. Men se på dom bara! Dom är kärleksfulla och godhjärtade små själar som är fullkomligt medvetna om allt som sker. Det är fantastiskt vilka människor! För mig innebär inte barnen problem. Problemet är att vuxna inte kan hantera dom. Och vet ni vad? Det är upp till oss att lära oss det. För vi är dom vuxna som borde veta bättre.
Jordens framtid ser ljus ut nu när dessa små underbara själar växer upp och bara gör rätt! :) Jag älskar allt med barnen.
När dom blir arga får dom mig att fundera på vad jag gjorde för att såra dom. När dom revolterar funderar jag på om det jag begärde från början var rätt och logiskt eller helt onödigt. När dom är glada får dom mig att känna mig underbar i deras sällskap. När dom leker lär dom mig att inte ta livet så allvarligt. När dom pratar så försöker jag lyssna noga för det finns alltid någon lärdom för mig i det dom säger. När dom kramar mig vet jag att jag har gjort något rätt för att få deras kärlek. När dom lyssnar på mig med glädje så vet jag att jag har givit dom en sådan enorm respekt att dom respekterar mig tillbaka. <3
Insikter
Jag har fått ett nytt jobb, nämligen som medium. Det hade jag då inte trott att jag skulle göra innan jag utbildat mig! Anledningen till att jag sökte jobbet från början var att jag slogs av en insikt. Det är nämligen så att de medier som är mest kända i Sverige och alltså de duktigaste inte har någon utbildning. De är självlärda. Icke-certifierade. Så då slog mig tanken: Varför ska då JAG vänta på ett certifikat när jag kan köra igång redan nu? (Missuppfatta icke, jag vill fortfarande gå kurs men inte just nu). Tanken efter denna var: Ska det funka så måste jag öva på människor. I samma veva dök arbetstillfället upp. Det kändes som ett tecken så jag sökte.
Sedan fick jag göra ett test vilket jag fick klart godkänd på. Det var ganska överraskande! Men snacka om att jag blev glad! Så nu sitter jag alltså här. Jag har jobbat varje dag sedan i lördags och jag utvecklas hela tiden och slås av viktiga insikter varje dag.
Under den första arbetsdagen var jag ett litet nervvrak. Jag kände en enorm press och var nervös och spänd. När passet närmade sig sitt slut fick jag ett viktigt meddelande: HA ROLIGT! Jag tror meddelandet kom uppifrån. När jag satte mig ner och tänkte på det så var det ganska logiskt. Ju mindre nervös jag är och ju mer roligt jag har, desto bättre kommer jag prestera. Jag valde därför att ha roligt! Jag slappnade av och åkte med, helt enkelt.
Under den andra dagen anammade jag det där med att ha kul och bara leva i nuet men någonstans inom mig spökade rädslan för att göra fel. Då slog mig nästa insikt:
"Det är inte du som gör jobbet. Du är BARA en länk. Du kan inte ta åt dig äran för då är det egot som talar. Du kan inte ta åt dig skulden/ansvaret för då är det egot som talar. Du är bara en länk som förmedlar meddelanden från ovan." MYCKET VIKTIG INSIKT! När den slog mig blev jag genast ännu mer avslappnad. Den är ju sann!
Jag ska bara berätta för klienterna vad jag känner. Sen kan jag bara lita på att det jag känner är meddelanden från mina guider, min intuition, tarotkorten och Universum.
Så summan av det hela: Jag har roligt och jag berättar bara det jag känner. Jag ska inte försöka förbättra mitt arbete. Jag ska bara försöka utvecklas som länk. Nu är allt så mycket klarare för mig. Jag börjar förstå vad medialt arbete handlar om! Jag slappnar av och låter det ha sin gång och jag gör det med glädje!
Det är garanterat min guide som sänder mig dessa meddelanden och jag är evigt tacksam för hans stöd. Han är så vis och jag är så lycklig och tacksam för att han finns hos mig! :) <3
Andlighet
Mediterat har jag gjort mycket i veckan med. Så himla skönt. Jag brukar lyssna på Iris Halls skiva just när jag ska öppna mig. Musiken på skivan är så himla vacker och så fort man hör Iris mörka röst så blir man helt lugn. Bästa avslappningen, helt enkelt!
Nu har jag just mediterat igen och sitter sådär härligt salig i soffan med en liten misse som sover intill mig. Som jag älskar mina katter! De är så fantastiska på alla sätt! :) <3
Spår igen!
Så är jag så otroligt tacksam till min guide och alla andra som kommer från andra sidan och ger mig hjälp och stöd. Det är underbart faktiskt! :) <3
Jag övar på att spå
Det senaste har jag mest tagit hand om mig själv. Det behövs med jämna mellanrum! Jag har också healat på distans en del och igår kom Jeanette hit för en spå-sittning. Jag har just nu lite funderingar om de "spådomar" jag gör...
Jag la alltså ut kort för Jeanette och läste av dem. Mycket tyckte hon att hon kunde förstå men jag fick inte ut så mycket information från korten. Jag är ganska ny med att använda tarot så det är väl därför jag inte får ut allt som de har att säga.
När jag bara ska läsa av människor rent intiutivt, utan kort, så brukar jag få en massa information som stämmer, men den lilla nackdelen är att jag blir lite långsam. Jag har inte tränat på mediumbiten så mycket förut så jag behöver lite tid på mig att reda upp allt som dyker upp i huvudet.
Så jag har alltså två metoder som fungerar helt olika. Korten ger mig info snabbt men det blir inte mycket av den varan. Intuitionen ger mig en massa info men det tar lite tid. Själva lösningen borde ju vara att jag lär mig att kombinera de båda. Det är ju så man ska göra egentligen. Men jag har märkt på mig själv att jag blir lite stressad med korten och glömmer att lyssna inåt. Det handlar nog om att jag är rädd för att göra fel. Så jag måste jobba på att lita på det jag får in och att kombinera intuition med tarot. Intuitionen är roligast att jobba med tycker jag men det är inte okej att man sitter tyst i två minuter och försöker bena ut all info ;)
Slutsats: ÖVA ÖVA ÖVA!!! Jag ska tvinga alla i min närhet att ställa upp! Kan jag bara kombinera mina metoder så borde läsningarna bli riktigt bra, tror jag! :)
Bra Les Brown!
"Religiösa människor är rädda för att hamna i helvetet. Spiritualistiska människor har redan varit där."
/Les Brown
Ja, detta är bland det smartaste och roligaste jag har hört! Les sa detta med ett skratt när han skulle förklara varför han ser sig själv som spiritualist. Jag tycker det är fint och intelligent sagt!
Min farmor var den absolut viktigaste personen för mig när hon levde. Hon var så vis och trygg på alla sätt. Det var bara en sak som gjorde mig lite sorgsen. Ibland drabbades hon av en oro om att inte få komma till himlen den dag som hon skulle lämna jorden. Hon var också rädd för att hennes nära och kära inte skulle komma dit efter livet. För mig har det alltid varit en självklarhet att vi alla hamnar i "himlen" (eller vad vi ska kalla det). Vi kommer alla att komma hem i livet efter livet. Jag har själv insett, och även hört från andra, att jorden är den "värsta" platsen man kan vara på. Och inte är väl den någe hemsk egentligen? Jag tycker jorden är vacker. Den är full av själar som lär sig. Och efter vår vandring här blir det bara bättre.
Vad det gäller farmor så vet jag att hon någonstans visste att alla hamnar i himlen efter döden. Hon sa det till och med ibland. Men det är inte lätt för en människa, som blivit intutad motsatsen hela livet, att övertygas fullt. Men nu vet hon och det gläder mig enormt. Nu är hon hemma tillsammans med alla sina kära. Troende som icke-troende. De vet alla sanningen nu och det är underbart! <3
Jag kallar mig inte för något särskilt. Förr kunde jag säga att jag var kristen för jag tror på att Jesus en gång gick på jorden. Nu kallar jag mig dock inte det längre för jag har insett att det är begränsande. Det finns så mycket mer att hämta i livet än bara en enda tro. Jag har alltid blandat den kristna tron med andra åskådningar men ändå kallat mig kristen. Det har jag slutat med nu för det är inte helt rätt att göra så. Jag tror på allt möjligt som känns naturligt för mig. Samtidigt är jag också skeptisk och öppen för förslag :)
Så nej, jag är inte religiös. Jag är inte rädd för helvetet för jag har redan varit där och upplevt det här på jorden och jag har redan lämnat det. Jag vet att det är jag som väljer var jag vill vara och därför är jag precis där jag ska vara. Det är inte mer komplicerat än så.
Jag är spiritualist och jag tror på godhet, välgång, hälsa, kärlek och lycka. Jag tror på mig och min kraft som uppstår när jag är förenad med Universum. Livet är gott på alla sätt. Både på jorden och i himlen. Det är faktiskt en god värld vi lever i. Så fort vi själva kan förstå det som sker i världen så inser vi att allt är gott. Har man varit i helvetet och vänt så vet man att helvetet fanns där av en god anledning. Vi lär oss, vi utvecklas och det gör oss lyckliga. :)
Jag behöver inte slösa bort mina dagar på att vara rädd för med denna insikten är jag trygg varje sekund i livet.
Planen
Jag har tagit ett beslut att hoppa över januaris healingkurs. Jag har kommit på att anledningen till att jag går där är för att träffa alla människor och ha en trevlig helg. Dock är inte spirituell healing något som jag vill jobba med. Jag tycker det är intressant och det fungerar garanterat men Reconnective Healing är det som jag verkligen vill arbeta med. Så därför hoppar jag över januarikursen. Jag kommer gå i mars antagligen men för nöjes skull. :) Vår lärare i healing där är jättebra så jag lär mig mycket viktiga saker där men som sagt, Reconnective Healing är mitt kall i livet. Jag är så tacksam för att den där boken kom till mig!
När jag certifierat mig i Reconnective Healing så är planen att jag fortsätter att utbilda mig. Jag ska gå en kurs i djurkommunikation och sen ska jag naturligtvis gå en kurs i medial utveckling och få certifikat där. Det, tillsammans med änglamassagen, kommer sedan utgöra mitt företag. Det är lärorika år jag har framför mig! Jag njuter av varje sekund! :)
Proffs och kvacksalvare....
Den ena var skriven av en kvinna som slängt ut en massa pengar på ett medium under en längre period för att sedan en dag inse att inget av det mediet hade sagt stämde. Den andra historien var skriven av en kvinna som fått bevisat för sig, av ett medium, att liv efter döden verkligen existerar. Två olika historier. Den ena personen blev helt emot medialt arbete medan den andra välkomnade det in i sitt liv.
Jag anser att människor MÅSTE inse att det finns kvacksalvare där ute. Det är väl bland det mest självklara i världen att det gör det. Och jag tycker att det är riktigt sorgligt att dessa kvacksalvare hindrar människor från att nå en djupare och betydelsefull insikt. Men samtidigt får man, som privatperson, ta sitt ansvar. Är det något jag är så är det skeptisk när jag besöker ett medium. Man måste vara skeptisk. Man kan inte svälja allt med hull och hår och man ska verkligen inte behöva sitta hos ett medium och leta efter förklaringar på vad denne just sagt. Det ska komma som en självklarighet.
Sen ska man komma ihåg att även "riktiga" medium kan ha fel. Jag har haft turen att bara träffa äkta medium. Jag har också haft turen att få utveckla min egen mediala förmåga. Jag har här insett att även medium kan ha dåliga dagar och misstolka informationen från ovan. Bara för att någon inte har rätt på en punkt så innebär det inte att de är kvacksalvare. Jag tycker man ska lära känna sitt medium och verkligen känna efter hur äkta denne verkar. Det märker man både på hur de är som personer, vad för information de ger oss och hur mycket de tar för ett möte. Jag skulle aldrig i mitt liv ringa till ett telefonmedium och betala ohyggliga summor för det. Inte för att jag är snål utan för att mitt sunda förnuft säger mig att det är något lurt på gång.
SÅ gå på känslan! Gå inte till ett nytt medium och förvänta dig att denne är the real deal. Gå heller inte och förvänta dig att den inte är det. Behåll ett öppet sinne och håll samtidigt den skeptiska sidan av dig igång. Jag ska ge ett exempel på två medium jag besökt som verkligen visar att de är proffesionella:
Lena är ett tränande medium och den första jag besökte. Väl där vandrade jag in och tyckte det skulle bli jätteintressant. Så fort vi hade satt oss ner sa Lena till mig att jag inte fick nicka, göra miner, prata eller på något annat sätt visa om det hon sa stämde eller inte. Kort och gott, jag skulle sitta där med stoneface under hela sittningen (vilket var otroligt jobbigt för jag ville verligen visa att hon hade rätt!). DET bevisar att Lena kan sin sak.
Jens är ett annat medium som jag besökte i våras. Han var klockren på allt under sittningen förutom en sak. Jag tänkte att eftersom allt annat han sa hade stämt så borde även detta vara riktigt, så jag började fundera på var den infon kunde stämma i mitt liv. När han märkte att jag satt och tänkte avbröt han mig och sa "Nej! Måste du söka efter svaret så gills det inte. Glöm det jag sa!" Även det är mycket proffesionellt. När vi sedan var klara och det var dags för betalning frågade Jens dessutom om jag tyckte att sittningen var värd pengarna jag skulle betala. En sån fråga visar verkligen på att man gör det man gör av kärlek. Han hade lätt låtit mig betala mindre men herregud! Det var en av de bästa sittningarna jag varit på! Han fick det vi bestämt från början. :)
How beautiful life is
Året som har gått gick precis perfekt! Det har lett mig till den jag är idag. Det har förberett mig för år 2010. Jag känner mig redo för morgondagens nya decennium.
För ett år sedan sa jag att 2009 är ett välsignat år. Det har det verkligen varit! Jag är så lycklig och tacksam för varje sekund i det!
Om några få timmar börjar en ny tid. 2010 är ett helt underbart år för mig! Jag vet det, för jag har allt gott med mig och jag styr mina egna steg. Jag ser tillbaka på det som varit i frid och jag ser fram emot det som väntar med iver. Livet är verkligen gott och jag tackar Gud för det! <3
Tack alla vackra underbara människor som funnits med i skapandet av året som gått tillsammans med mig! Både ni som varit kortare bekantskaper och ni som är vänner för livet. <3 Tack mina underbara syskon som älskar mig fast jag inte alltid har förtjänat det! <3 Tack min älskade farmor som alltid finns med från himlen! <3 Tack ni änglar för er vägledning och trygghet! <3 Tack min älskade guide som jag fått lära känna och fortsätter lära känna! <3 Tack Gud/Universum/Kärleken för att du burit mig, hjälpt mig att resa mig upp igen och för att du tror på mig! <3 Tack mina älskade katter som älskar villkorslöst! <3 Tack till mig själv för allt det där som jag inte kan sätta ord på! <3
The Now is forever blessed <3 :)
Besök från Himlen
Jag fick besök från ljuset för ett par veckor sedan. Det började med att jag stod och bakade pepparkakor. Under hela den tiden funderade jag mycket på min älskade Farmor som är den största förebilden jag har i denna värld. Hon bakade alltid när hon levde och jag kunde nu riktigt höra hur hon skrattade åt min teknik. Därför började jag småprata med henne utan att veta om hon var där eller inte. Jag ursäktade min dåliga kunnighet i köket och fnissade åt mig själv.
När jag sedan var färdig med baket gick jag och satte mig i soffan för att ta det lite lugnt. Då plötsligt, från ingenstans, överöstes jag av känslor som bevisade att jag inte var ensam i rummet. Jag kände tydligt hur någon stod intill mig. Energierna var så starka att det lika gärna hade kunnat stå en fysisk människa hos mig.
Energierna stannade länge och det kändes som att de omfamnade mig. Jag kände dessutom igen dem. Jag visste att de kom från någon jag mött. Jag förstod att det måste vara Farmor eftersom jag i stort sett hade kallat på henne när jag bakade.
Jag njöt av hennes närhet där jag satt och jag pratade med henne om livet. Hon lyssnade, det kände jag. Jag sa också till henne att jag kanske inte hör om hon försöker prata med mig men att jag tydligt kände hennes kärlek och det var nog så underbart. Hennes energier sa att allt ordnar sig.
Hon stannade hos mig tills jag kände mig redo att göra annat. Det var bara så skönt att att ha henne nära igen. Hon gick bort i våras och sen dess har jag inte känt av henne. Förutom när hon besökte mig i en dröm då. En av de vackraste och samtidigt sorgligaste drömmar jag någonsin haft. Jag ska berätta om den sen...
Tack, Farmor, för att du finns med oss alla än! Tack för att du följer våra liv från himlen och för att du hälsar på ibland och låter oss känna dig. De som inte kan känna dig får helt enkelt lita på att du är där för jag vet att du är det. Du spenderade hela ditt liv åt att finnas där för oss. Det klart att du fortsätter med det från himlen nu med.
Jag älskar Dig, Farmor! God Jul! <3
Vägledd Meditation
The secret to know that One Thing:
http://www.youtube.com/watch?v=r4MUoquoLw8&feature=related
Mannen som talar med Hästar
För att kunna arbeta på detta sätt med hästar krävs det att man är hel som människa. Man ska fungera på topp både fysiskt, psykiskt, andligt och själsligt och uppenbarligen gör Pignon det. Han behöver inga hjälpmedel och han behöver inte ta hårda tag. Han leder bara hästarna och de följer honom med glädje, det syns verkligen!
Han berättade att han fann Gud för några år sedan och med det fann han lugnet, friden och tålamodet i att kunna göra det han gör. En god förebild för oss alla, med andra ord! En dag, när jag blir stor, ska jag göra som honom! :)
http://www.youtube.com/watch?v=B6u1Er2Rono
Detta är bara första delen ur hans uppvisning i Stockholm Horseshow. Det finns två delar till om ni kollar relaterade länkar. Se och njut! :)
Jag kan även meddela att han låter sina hästar gå fria och ha öppna boxar. De går ingenstans om han inte säger att de får. En sann flockledare, med andra ord!
Kurs i healing 29 november 09
Sedan fick vi sitta ner med våra guider, face to face, och möta deras blick. Det var kul! Visst såg jag min guides ögon och när jag kramade honom kände jag till och med hans kind emot min. Jag såg också hans kläder. Mitt sammarbete och min kommunikation med honom går så himla bra och den förbättras ständigt. Jag är verkligen glad och tacksam för att han pratar så tydligt med mig!!
Efter denna sköna stund var det dags för en hel dag med bara healing. 6 pers började varav tre healade och tre tog emot healing. Vi andra fick titta på och kolla in energierna i luften osv. Jag såg inte ett skit första gången kan jag ju säga! Men det gjorde inget, det var mysigt att bara titta på och känna de fina energierna. Efter denna stund fick jag dock på mig någon annans jobbiga energier och blev helt personförändrad i typ tio minuter. Som tur var kom jag på vad som hände och blev av med energierna snabbt!
Sen var det min tur att heala. Det gick jättebra! Min guide ledde mig dit jag skulle och jag kände en massa bra! Efteråt fick jag mig en rejäl överraskning då personen som fått healing överöste mig med komplimanger. Hon var så glad! Jag hade inte rört henne men hon kände var jag var hela tiden. Hon sprang sedan resten av dagen och tackade om igen. Jag själv tackade i min tur guiden för det var trots allt han som gjort allt. Men det värmde verkligen. Min lärare hade idag "räknat ut" ur jag jobbar, sa hon. Hon sa att energin som jag sänder vidare går både till klientens kropp men även till alla auralager. Hon tyckte det var ett jättebra jobb och hon sa att jag ska fortsätta låta mig följas av min guide. Det ska jag minsann! Han gör ett bra jobb!
Marie hade också suttit och kollat när jag healade. Hon sa att min "klients" ögonlock hade vibrerat (som det gör i reconective healing) och hon hade även sett hur energin gick från min kropp in i klientens. Det var häftigt!
Sen skulle vi sittta och kolla på igen, efter lunch. Då såg jag minsann energier! Inte mycket men jag såg! Jag såg guider som gick runt och jag såg "hattarna" på folks huvuden. Det är där som healingenergin går in och då ser det precis ut som att man har ljushattar på sig. Alla gjorde jättebra ifrån sig. Vad jag var mest glad för idag var att Marie hade sett min guide stå bakom mig. Sen hade han skrattat åt henne när han fick se att hon såg honom och sen flyttade han sig. Hon beskrev honom precis så som jag uppfattar honom. Han är liksom lugn, stabil, vis och trygg men han har också den där ungdomliga, busiga och roliga sidan. Den fick hon se idag :)
Vad det gällde min guides namn så fick inte min lärare veta det för honom. Undrar varför!! Men det gör ingenting. Antingen så är det det namn som jag fått eller så får han väl säga det senare. Om jag nu kan släppa det namn som redan ekar i mitt huvud... :)
Idag fick jag också veta att jag är ett Indigobarn. Jag läste just på om vad det är för något. Detta är vad jag har att säga:
HALLELUUUUUULJAAAAAAAA!!!!!!! Mitt beteende har en förklaring!!!! Jag är ingen dampunge! Jag är bara hälften indigo och hälften vanlig! Sårreså! Tji fick moder och fader! Nu jävlar kan de inte komma åt mig mer! :D
Haha så, nu ska jag lugna mig och smälta dagens intryck. Vilken underbar helg det har varit! Jag är så lycklig och tacksam för allt det goda som sker nu! <3
Budskap från ovan
Den sista personen som jag sände vidare healing till på kursen idag var Lena. Efteråt kom hon fram till mig och Marie. Hon berättade att hon tagit emot en massa budskap under healingen hon fått. Andevärlden berättade då för henne att hon skulle vara en slags läromästare till mig och att jag skulle göra ett examensprov för henne. Detta i healing, vad det verkade. Andevärlden sa också till henne: "Ser du kopplingen nu? Ser du mönstret?" Hon såg tillbaka på allt. Hur vi tre så uppenbart möts på vägen för att sedan mötas om och om igen. "Ni ska återkopplas", sa andevärlden. "Ni ska föras samman igen precis som förr." Slutligen såg hon DNA-kedjor som kopplades samman. The reconnection. Eric Pearl beskriver det i sin bok. Hur vi i evolutionen nu utvecklar vårt DNA. När jag tänker tillbaka stämmer allt som Lena fick in...
Det började för ett par år sen då min katt mådde inte så bra och veterinären kunde inget göra. Från dag ett ekade det i mitt huvud: "Ring en healer! Ring en healer!" Jag lyssnade inte för jag var inte säker på vad healing innebar eller om jag ens trodde på det. Mitt i allt, när veterinärerna gett upp alla försök, ringde Marie. Vi pratade lite allmänt bara men mitt i allt nämnde hon att det tydligen finns en healer utanför stan som heter Lena. Jag nappade direkt och bad om numret. Jag ringde Lena samma kväll och bönade och bad att hon skulle heala Rambo. Hon var nämligen lite tveksam först eftersom det gällde ett djur men sen gick hon med på det. Senare samma kväll satte Lena på Det Okända på tv. Genast kände hon instinktivt att personen i tv:n var den hon skulle till dagen efter. Det program där jag och Marie är med i gick nämligen då. Mycket riktigt var det mig Lena mötte dagen efter, samma person som hon sett i rutan.
Lena healade min katt Rambo och han är nu helt frisk! Några veckor senare ringde jag till henne för att tacka och samtidigt boka en tid för healing till mig och Marie. Vi for dit och väl där bjöd Lena även in oss på en seans som ett annat medium skulle ha hos henne en tid senare. Efter denna seans hördes vi inte så mycket mer. Vi sprang på varandra på stan någon gång och hennes och Maries vägar korsades med. Bland annat är Maries bästa vän granne med Lena.
Lena var den som sedan mailade om kursen i healing som vi går nu så där möttes vi alla igen.
I höstas började boken "Väck din inre healer" som handlar om Reconnective Healing att förfölja både mig och Marie. Vi köpte, som ni vet, varsitt exemplar och läste den. Senare visade det sig att Lena hade alla hans böcker hemma och hade läst om denna metod för länge sen! Nu var Lena inne på att gå hans kurs, precis som vi, och det är just vad vi planerar att göra tillsammans nu. Vi ska återkopplas. Reconnect.
Var allt detta kommer leda vet ingen av oss. Lena tog det iaf som att vi tre har arbetat ihop i ett tidigare liv och nu ska vi föras samman igen. Det är så tydligt nu, när man ser tillbaka på de sista åren, hur Universum tänkt ut allt. Ja, som vanligt vet jag inte var detta ska leda men jag tänker villigt åka med och lita på Gud. Det är en spännande tid och mycket gott har den att ge med! :D
Kurs i Healing 28 november 09
Dagens kurs i healing är nu avklarad. Vilken rolig dag! Ja, jag var ju skitnervös först eftersom jag minsann tänkte använda Reconnection-metoden och jag visste inte alls hur vår lärare skulle reagera på detta. I spirituell healing ska man hålla händerna PÅ klienten, medan man i Reconnective healing ska hålla dem ovanför. Jag finner att det går hundra gånger bättre för energin att färdas när jag håller händerna ovanför kroppen så därför vill jag göra så. Så ja, jag var nervös.
Först hade vi lite teori och fika och så. Sen mediterade vi och öppnade oss. Energierna var så starka och jag kände hur mitt huvud drogs bakåt. Jag var rädd att jag skulle börja prata i tungor där ett tag, men jag stod emot minsann! Men det var härligt att kunna slappna av ordentligt utan att känna sig nervös inför healingen.
Sen var det då dags. Först ut att heala var bland annat jag och utan att säga något så satte jag händerna en bit ifrån Maries kropp. Det var alltså henne jag sände vidare healingenergi till först. Läraren sa ingenting men jag kände nog hur hon bevakade mig.
Sen skulle jag öva på en annan person och gjorde samma grej där. En stund in i healingen kom läraren fram till mig: "Emelie, känner du att du vill hålla händerna sådär?" Jag blev skitnervös. "Jaa, det känns bäst", sa jag iaf och försökte låta lite säker på mig själv. "Okej, då ska jag inte hindra dig". Puh! Jag körde på och jag skämdes. Jag kände mig som en förbrytare i ärlighetens namn! Jag svek min lärare! Men sen, när jag var färdig med den personen kom hon fram igen. "Du har utvecklats så mycket sen sist, Emelie! Du ska heala precis sådär! Mest energi kommer från ditt hjärta och du har jättebra kontakt med din guide som du verkligen låter leda dig!" Jag andades ut ordentligt! Fasen vad skönt att hon tog det så bra!! Och jag blev jätte glad och tacksam för den feedbacken. Jag visste nämligen inte hur jag skulle kunna gå den här kursen och utöva reconnective healing samtidigt. Det är ju faktiskt inte det vi lär oss. Men nu är det alltså så att jag kan göra både och! Lovely!!!
Jag fick en massa beröm idag och det var roligt. Dock försöker jag låta bli att mata egot med det. Jag måste hålla fötterna på jorden. Därför tackar jag min guide som vägleder mig så bra och jag tackar mig själv som låter mig vägledas.
Det var mycket att ta in idag så jag minns inte så mycket just nu. Men det var en riktigt rolig dag iaf och jag ser fram emot morgondagen. Då ska jag nämligen eventuellt få reda på en sak... Jag tror mig nämligen ha fått veta min guides namn men jag är inte alls säker. Därför ska vår lärare försöka ta emot hans namn under meditationen imorn så ska vi se om jag har fått rätt. Åh, så spännande! Hoppas att det är hans namn jag har fått! :D
I nästa inlägg ska jag berätta om en annan spännande grej från dagen!
